Sub Umbra arkiv

Romerska katoliker i Sevastopol firade igår 100-årsjubiléet efter att kyrkan till martyren Clemens minne restes där 1911. På trettiotalet togs den i beslag av sovjetiska myndigheter, och 1958 gjordes den till biografen "Druzchba".     Och den är fortfarande biograf .  Biografen "Druzchba" (=vänskap) i Sevastopol på Krim - sedan 50-talet använd som biograf         Igår samlades c:a 150 fromma katoliker med biskop Bronislav och firade gudstjänst utanför den gamla kyrkobyggnaden: " Vi har samlats utanför vår kyrka för att be och anropa Herren Gud att visa sin barmhärtighet, så att vår helgedom, som är vår,  så snart som möjligt återskänkes åt oss troende. Men än så länge har vi inte tillträde..." - Unian.net -   Sevastopol's stadsråd har vid ett flertal tillfällen under årens lopp, sedan självständigheten,  vägrat att vederlagsfritt  återlämna den gamla kyrkobyggnaden. Första gången var 1999 och senaste gången den 13:e september i år.       I sa

..uteblivna jurister, uteblivna tolkar och Adelajas bibelläsning är i stort sett vad det hittills har handlat om. Förutom en ganska  färgsprakande show omkring domstolen emellanåt, med demonstrerande anhängare till Adelaja, och motståndare också, ibland , i vad  mån de lyckas komma i närheten.. (se bild)    Blogred/jag har följt så gott jag har kunnat. Men under höstveckorna har det blivit trögare än det har varit tidigare -  före domen mot Julia Timosjenko -  att få fram uppgifter genom ryskspråkiga media. Nedan följer några utdrag från ett antal nyhetsartiklar på webben, korta sammanfattningar från varje rättegångs-tillfälle.  - -  Utanför domstolen 27/9, en fråga till Adelaja: : “ Sunday – var är mina pengar? Jag bor nu på vandrarhem ”   - -       25/8 förberedande sittning i Dneprovskij-domstolen - första rättegångsdagen, då Adelaja inte deltog    Detta har jag skrivit om på bloggen .      13/9 andra rättegångsdagen -  då Adelaja deltog   “Dneprovsk's regio

“Den sista baptistiska predikan” läser jag om i en artikel i  Dagen . Är det möjligt? Baptismen i vårt land beskrivs i denna artikel på ett delvis frustrerat vis. Ska man dra den slutsatsen att den nu är ett avslutat kapitel?  - -  - -    Det kan väl inte vara så illa att man är redo att  ge den babyloniska kyrkotraditionens villfarande dop rätt? Konsekvenserna  för den väckelsekristendom som vill stå “utanför lägret” är givna. Hebr. 13: 13   ” Låt oss alltså gå ut till honom ‘utanför lägret’ och bära hans smälek .”    -   Nå , låt oss för all del inte glömma att Mose blev döpt i Egypten. Det står att han “drogs upp ur vattnet” i späda år i 2 Mos. kap. 2. Innan han drogs upp var han alltså i vattnet. Han blev alltså på sätt och vis barndöpt.    Tänk, att det gamla egendomsfolket, Israel, leddes av en kristen, av en sålunda döpt person! Visserligen var han döpt som barn, och som många andra barndöpta hade han en olycklig tendens:  att bli en djävul, eller en åklagare. Nya

   Swärd var värd - i sin baptistkyrka från 1800-talet - när det teologiska samtalet mellan  domprosten i Stockholm,  Åke Bonnier,  och Livets Ords-pastorn Ulf Ekman, under Swärds moderation, fördes i går kväll.  - -  Elimkyrkan torsdag 10/11 - -  Först fick samtals-parterna berätta litet om sig själva, sin bakgrund och uppväxt och varför de hade hamnat just där de hade. Och även om sitt privatliv. Sedan kom samtalet in på stora områden -  om utveckling och tillstånd i Svenska kyrkan efter de senaste årens riksdags- och kyrkomötesbeslut om könsneutrala äktenskap, om Svenska kyrkans “internationella isolering” – om det kristna budskapet, vad det egentligen är – försoningen enligt Skriften och i kyrko – och väckelsehistorien, uppfattad på olika vis– om evigt liv och eviga straff – om “Abrahams välsignelse”, d.v.s. om att vara materiellt välbeställd som kristen – eller  ej.    Vad sade då prästen och f.d. prästen angående dessa ämnen?     Det går att både se och höra i efterha

  “Det var en gång två  affärsmän som tillsammans arbetade på att skaffa sig tillgång till ‘Sibnefts’ aktier, som inte bara blev partners, utan även nära vänner, och var det så länge Berezovskij inte föll i onåd i Kreml. Berezovskij lämnade Ryssland och Abramovich stod inför ett val: att förbli lojal mot Berezovskij – eller att utnyttja hans svårigheter för egen vinning. Abramovich valde det andra alternativet och demonstrerade därigenom att ‘ rikedom och inflytande betydde mer för honom, än vänskap och trohet’, och ‘ i detta sammanhang har han kommit dithän att han i allt har börjat förneka att något som helst vänskapsförhållande har funnits mellan honom och Berezovskij’”       I flera långa rättegångar i London står ord mot ord på ett vis som får den icke helt opartiske “Novaja” – journalisten Vera Tjelijtjeva att emellanåt sucka ljudligt och samtidigt reflektera personligt:    “ Jag tycker synd om domaren Elisabeth Gloster när jag ser henne, därför att förstå vem som i v