Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför
Men vad är det som händer med oss då vi konfronteras med det begreppet,
eftersom så "..många hjärtans tankar blir uppenbara" ?
- Luk. 2:36
-
Det andra stora Knutbymålet i landet ser också ut att ha förutsättningar att bli ett riktigt medialt inferno.
Idag har Joel Halldorf skrivit en krönika för Expressen
Och Anna Lindman en för Svt
Och det kan kanske finnas skäl att lyfta fram en GP-krönika från det första Knutbymålets dagar, på försommaren 2004. En av otaliga artiklar som jag skannade av då det begav sig (hittar ingen aktuell länk):
"Mystiken kring Åsa Waldau*) består" - av Peter Lenken
"Uppsala - Svart eller vit ? Är hon Kristi brud eller var det bara något pastorn förledde henne att tro? Mystiken kring Åsa Waldau består.
Jag letade länge efter Kristi brud. Höll på att få nackspärr. Till sist upptäckte jag henne. Hon hade långt brunt hår och stod på knä framför Jesus som gav henne kronan.
Målningen finns i sydöstra valvet i Knutby vackra medeltidskyrka. Jag var ensam under valven och gick runt med guideboken i handen och tittade upp på bildberättelserna i taket. Kyrkan är rikare på målningar än någon annan i Uppland.
Utanför brände den första riktiga sommarsolen och när ett par damer med små kameror i fodral öppnade den tunga porten, hördes ett ögonblick den öronbedövande gräsklipparen som kyrkvaktmästaren körde runt med.
Kulturlandskapet i Närdinghundra härad där Knutby ligger är rikt på fornlämningar och runstenar. Knutbyborna har varit hedningar längre än de varit kristna.
Det var i ett försök att få lite distans till vad som försiggår i Uppsala tingsrätt som jag besökte kyrkan. Jag vet inte om jag lyckades. Den senaste tidens händelser i Knutby har skakat om bygden så att runstenarna vacklat.
Svart och vitt.
Till och med framför de uråldriga takmålningarna blir man påmind. 'Kristi brud' är en metafor för den kristna församlingen. Kanske är det en olycklig metafor eftersom någon kvinna kan få för sig att den gäller enbart henne.
Den Kristi brud som jag mötte i tingsrätten igår tuggade tuggummi. Hon hade långt mörkt hår som föll ner på den kritvita jackan. Svart och vitt. Vem är hon, Åsa Waldau ? Är hon en sann kristen kvinna med mycket klokskap, eller är hon Magica de Hex ?
Ibland kan detaljer säga mer än man tror. Hur folk i en rättsal dricker vatten till exempel. Barnflickan ständigt skakande den bruna plastmuggen. Åsa Waldau häller upp vattnet från karaffen med stadig hand. Hela hennes kroppsspråk är självsäkert: handen på höften, spretande fingrar och livliga gester understryker vad hon säger och berättar hon om tankar så slår hon två fingrar mot huvudet. Hon för långa vätaliga resonemang, ofta avslutade med '.. om du förstår vad jag menar?'. Ibland får jag för mig att hon predikar för församlingen som är väl representerad i rättssalen. Särskilt många av dess kvinnor har fått tillåtelse att åka in till Uppsala denna dag. Det är kramkalas i pauserna.
Slåss för existensen.
Och kanske är det så att Åsa Waldau slåss för sin fortsatta existens som förkunnare. Hon som var så nära lierad med den nu förskjutne ex-pastorn, som enligt egen utsago varit hårt styrd av Åsa Waldau. Själv hävdade hon i går, inte helt oväntat, att det var tvärtom.
'Jag har varit normgivande i många frågor', sa hon. Men inte när det gäller Kristi brud. Där var det pastorn som 'testade traditionerna' och förklarade att det var Åsa Waldau som var Kristi brud. Hon menar att det var ett sätt av honom att bekämpa henne.
Han trissade upp hennes person tills hon inte kände igen sig själv. Idag känner hon sig lurad och vill tona ner Kristi brud-snacket. Det var bara något de prövade.
Hon säger att det var en skrämmande period och att det låter larvigt och barnsligt idag.
Som så ofta i en rättssal står ord mot ord. Vem hade makten över vem ? Hur stort inflytande har Åsa Waldau i församlingen är svårt att veta. Mycket tyder på att det är stort.
Den teologiska maktkampen framstår ändå som futtig i jämförelse med vad Åsa Waldau miste den där blodiga natten i januari: sin lillasyster. I ett känsloladdat ögonblick utbrister hon:'Hur kunde någon skjuta henne ? Hon var ju så fin. Hon var inte värd att behandlas på det här sättet!'
Strax därefter sträckte hon ut sin arm mot kvinnan som satt intill henne. Och kramade den hand som hållit i pistolen".
Mystiken bestod - efter att den kvinnliga ledaren i Knutby Filadelfia hade förmått hålla sig isolerad från omvärlden och det tilltagande mediatrycket i nära fem månader efter mordet och mordförsöket den 9:e januari 2004. Men var tvungen att träda fram inför offentligheten i början av juni, då rättegången hölls och hon var kallad som målsägare och vittne.
Nu är hon en av de huvudåtalade.
"Brudmystiken har gått förlorad", skrev Arne Imsen.
Det var 1982.
*) Åsa Waldau heter numera Åsa Jacobsson
-
eftersom så "..många hjärtans tankar blir uppenbara" ?
- Luk. 2:36
-
Det andra stora Knutbymålet i landet ser också ut att ha förutsättningar att bli ett riktigt medialt inferno.
Idag har Joel Halldorf skrivit en krönika för Expressen
Och Anna Lindman en för Svt
Och det kan kanske finnas skäl att lyfta fram en GP-krönika från det första Knutbymålets dagar, på försommaren 2004. En av otaliga artiklar som jag skannade av då det begav sig (hittar ingen aktuell länk):
"Mystiken kring Åsa Waldau*) består" - av Peter Lenken
"Uppsala - Svart eller vit ? Är hon Kristi brud eller var det bara något pastorn förledde henne att tro? Mystiken kring Åsa Waldau består.
Jag letade länge efter Kristi brud. Höll på att få nackspärr. Till sist upptäckte jag henne. Hon hade långt brunt hår och stod på knä framför Jesus som gav henne kronan.
Målningen finns i sydöstra valvet i Knutby vackra medeltidskyrka. Jag var ensam under valven och gick runt med guideboken i handen och tittade upp på bildberättelserna i taket. Kyrkan är rikare på målningar än någon annan i Uppland.
Utanför brände den första riktiga sommarsolen och när ett par damer med små kameror i fodral öppnade den tunga porten, hördes ett ögonblick den öronbedövande gräsklipparen som kyrkvaktmästaren körde runt med.
Kulturlandskapet i Närdinghundra härad där Knutby ligger är rikt på fornlämningar och runstenar. Knutbyborna har varit hedningar längre än de varit kristna.
Det var i ett försök att få lite distans till vad som försiggår i Uppsala tingsrätt som jag besökte kyrkan. Jag vet inte om jag lyckades. Den senaste tidens händelser i Knutby har skakat om bygden så att runstenarna vacklat.
Svart och vitt.
Till och med framför de uråldriga takmålningarna blir man påmind. 'Kristi brud' är en metafor för den kristna församlingen. Kanske är det en olycklig metafor eftersom någon kvinna kan få för sig att den gäller enbart henne.
Den Kristi brud som jag mötte i tingsrätten igår tuggade tuggummi. Hon hade långt mörkt hår som föll ner på den kritvita jackan. Svart och vitt. Vem är hon, Åsa Waldau ? Är hon en sann kristen kvinna med mycket klokskap, eller är hon Magica de Hex ?
Ibland kan detaljer säga mer än man tror. Hur folk i en rättsal dricker vatten till exempel. Barnflickan ständigt skakande den bruna plastmuggen. Åsa Waldau häller upp vattnet från karaffen med stadig hand. Hela hennes kroppsspråk är självsäkert: handen på höften, spretande fingrar och livliga gester understryker vad hon säger och berättar hon om tankar så slår hon två fingrar mot huvudet. Hon för långa vätaliga resonemang, ofta avslutade med '.. om du förstår vad jag menar?'. Ibland får jag för mig att hon predikar för församlingen som är väl representerad i rättssalen. Särskilt många av dess kvinnor har fått tillåtelse att åka in till Uppsala denna dag. Det är kramkalas i pauserna.
Slåss för existensen.
Och kanske är det så att Åsa Waldau slåss för sin fortsatta existens som förkunnare. Hon som var så nära lierad med den nu förskjutne ex-pastorn, som enligt egen utsago varit hårt styrd av Åsa Waldau. Själv hävdade hon i går, inte helt oväntat, att det var tvärtom.
'Jag har varit normgivande i många frågor', sa hon. Men inte när det gäller Kristi brud. Där var det pastorn som 'testade traditionerna' och förklarade att det var Åsa Waldau som var Kristi brud. Hon menar att det var ett sätt av honom att bekämpa henne.
Han trissade upp hennes person tills hon inte kände igen sig själv. Idag känner hon sig lurad och vill tona ner Kristi brud-snacket. Det var bara något de prövade.
Hon säger att det var en skrämmande period och att det låter larvigt och barnsligt idag.
Som så ofta i en rättssal står ord mot ord. Vem hade makten över vem ? Hur stort inflytande har Åsa Waldau i församlingen är svårt att veta. Mycket tyder på att det är stort.
Den teologiska maktkampen framstår ändå som futtig i jämförelse med vad Åsa Waldau miste den där blodiga natten i januari: sin lillasyster. I ett känsloladdat ögonblick utbrister hon:'Hur kunde någon skjuta henne ? Hon var ju så fin. Hon var inte värd att behandlas på det här sättet!'
Strax därefter sträckte hon ut sin arm mot kvinnan som satt intill henne. Och kramade den hand som hållit i pistolen".
Mystiken bestod - efter att den kvinnliga ledaren i Knutby Filadelfia hade förmått hålla sig isolerad från omvärlden och det tilltagande mediatrycket i nära fem månader efter mordet och mordförsöket den 9:e januari 2004. Men var tvungen att träda fram inför offentligheten i början av juni, då rättegången hölls och hon var kallad som målsägare och vittne.
Nu är hon en av de huvudåtalade.
"Brudmystiken har gått förlorad", skrev Arne Imsen.
Det var 1982.
*) Åsa Waldau heter numera Åsa Jacobsson
-
Kommentarer
Skicka en kommentar