Fortsätt till huvudinnehåll

Sista posten på "Sub Umbra arkiv" (mest för formens skull)

Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför

En "rufsig" Västfront ?

I "Argument och fakta" för senaste veckan fanns en artikel där en rysk expert lägger fram sin syn på några samtida världsledare. Artikeln har rubriken: 
EXCENTRISKA TYPER STYR. 
VARFÖR FÖREDRAR FOLK I VÄST ATT VÄLJA "FREAKS" ?

Det är chefsprogrammisten  för klubben "Baldaj"och doktorn i politisk vetenskap Oleg Barabanov som förklarar för tidningens reporter varför excentriska typer har blivit populära, och hur pass effektiva sådana chockerande presidenter och premiärministrar är egentligen.

  Ja, det handlar förstås inte bara om "väst". I ett ryskt perspektiv kanske det gör det.
Artikeln i utdrag:

 Boris Johnson har suttit en månad på posten som Storbritanniens premiärminister. Politiker har redan hotat honom med riksrätt, och folket diskuterar hans sätt. Bara det att han placerade foten på bordet under sitt möte med Frankrikes president ! 



  Underliga manér

 AoF: Oleg, har det verkligen uppstått en efterfrågan av extravaganta politiker i världen ?


  Barbanov: Idag har det i många länder kommit människor till makten , som man brukar beskriva med det engelska ordet "freaks" - det vill säga ganska underliga personer, som inte är utrustade med sådana fina manér som traditionellt har kännetecknat dem som representerar eliten, ingen artighet, inte välklippta. De har förändrat västliga politikers utséende en hel del. Men deras yttre är inte hela saken. Till syvende och sist är det så, att i ett fritt land kan var och en klä sig i vad han vill och klippa sig som han vill. Det är dock inte betydelselöst att samma okristliga slapphet och inkonsekvens även råder i dessa politikers handlingar.

   Ett tydligt exempel är Donald Trump, som har intagit sin plats i historien med sin långa, röda slips och kontroversiella meddelanden på Twitter. På morgonen skriver han en sak och den kommande dagen något helt motsatt, och världens bästa analytiker kan inte förutsäga vad den amerikanske presidenten kommer att kasta ur sig imorgon.
  
   Detta hans sätt har redan lett till en total obalans i Amerikas utrikespolitik. Amerikaner grälar med sina allierade i Europa. De utövar nu påtryckningar på Kina. Men detta är ju i vårt nationella intresse. Åtminstone så ser vi en villervalla inom Nato , en vidgad klyfta mellan Tyskland och USA. Och om våra motståndare grälar med varandra så är detta inte så illa för oss.

  - Vad säger du om Boris Johnson, som genom sitt chockerande uppträdande har överträffat 

   t.o.m. den amerikanske presidenten ?

  - Johnson har kallats för en "budget-version" av Trump. Samma blonda typ, samma rufsighet, bara utan de miljarder som den amerikanske presidenten äger. Johnson har gjort sig påmind med ett chockerande uppträdande och ologiska uttalanden, genom en sådan tölpaktighet i förhållande till Ryssland som förut ingen politiker i samma England, inte ens russofober, har tillåtit sig. Men nu står Johnson inför en mycket svår uppgift - det gäller att ta sig ut ur EU. Engelsmännen har tröttnat på Bryssel, därför har de inte uppfyllt vare sig budgetkrav eller finansiella krav eller andra krav som EU har ställt, som har hindrat alla deras initiativ. London har faktiskt sett på EU på amerikanskt vis, och det är det ingen som gillar. Men att utträda ur EU kan underminera Storbritanniens ekonomiska förutsättningar, och då blir Johnsons ställning mycket snabbt instabil. 

-  Och den professionelle komikern som numera är Ukrainas president - Vladimir Zelenskyj - är hans ställning mer stabil ?

- Det förstår man att han inte valdes på grund av sitt föredömliga leverne. Den politik som Porosjenkos , Parubijs och Turtjynovs och alla de övrigas nazi-regim demonstrerade, ledde till att det ukrainska folket i praktiken fullständigt tröttnade på sina gamla styrande och var redo att välja vem som helst -  även Sofia Rotaru. Vilken som helst nykomling, som inte var fläckad av det politiska livet. På denna grund slapp även Zelenskyj igenom. Det är klart att han är oligarkernas marionett. Igor Kolomojskyj delar nu, kan man säga, Zelenskyj med andra oligarker - Viktor Pintjuk och Rinat Achmetov, och dessa tre "mejslar fram" honom. 

Och för Zelenskyj återstår bara att roa allmänheten ..


-

Svt

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Mariupol - hela Ukrainas smärta"

  Jag har varit där tre gånger. I Mariupol. Men det var runt tjugo år sedan. Jag har ljusa minnen från de besöken... - (Nedan - utdrag från en artikel i Unian från igår - 15/3 . I artikeln talas inte om ryssar, utan om rasjister . Det låter som en blandning av det amerikanska sättet att säga "Ryssland" på - "Rasja" -  och "rasist" ..  ) I Ryssland, som är besatt av att vinna , vill man ofta påminna om den fasansfulla fascismen för åttio år sedan. Men nu utförs analoga brott genom de för närvarande största förbrytarna i världen - rasjisterna. De ödelägger Mariupol i Ukraina och jämnar det med marken, efter att förut ha övat sig i Groznij och Aleppo.   Mariupol gav inte upp 2014 och det ger inte upp nu. Från första dagen av den storskaliga invasionen har putinterroristerna inte upphört att försöka erövra staden, som utgör en av nyckelorterna för landvägskorridoren till Krim. Men det faktum att de lokala invånarna inte mötte “befriarna” med blommor och triko

Ortodoxa teologer förkastar "den ryska världens" teologi

 Hundratals ortodoxa teologer från många länder har undertecknat ett öppet brev, där de vänder sig mot vissa nationalistiskt-religiösa föreställningar som de menar vara drivkraften bakom Rysslands krig mot Ukraina. Här ett utdrag: “ Om hela världens fred, om Guds heliga församlingars välstånd, om allas förening, beder vi dig, Herre ” (ur den ortodoxa liturgin)   Den ryska invasionen av Ukraina den 24:eFebruari 2022 utgör ett historiskt hot mot den ortodoxa, kristna traditionen. Ännu mer hotfullt för ortodoxa troende är det att det högre prästerskapet inom den Ryskortodoxa kyrkan vägrar att erkänna detta för en invasion genom att göra vaga uttalanden om nödvändigheten av fred i ljuset av “händelserna” och “de militära aktionerna” i Ukraina. Samtidigt talar de om det ursprungligt broderliga förhållandet mellan ukrainare och ryssar, vilka utgör det “heliga Rus”, och anklagar det onda “Väst” för de militära aktionerna, och råder t.o.m. de religiösa samfunden att be på sådant vis att fientl