Fortsätt till huvudinnehåll

Texter i tuff tid

".. I själva verket finns inga föreställningar som är värre än verkligheten , och jag gillade att ta upp kampen med tillvaron på detta område"

I början av mars 2018 påträffades Sergej Skripal och hans dotter på en parkbänk i Salisbury, förgiftade av nervgiftet Novichok.
Scotland Yard kunde efter någon tid identifiera två ryska medborgare - Alexander Petrov och Ruslan Bosjirov - som misstänkta. De hade fångats in av övervakningskameror på flera platser inte långt ifrån platsen.
De brittiska myndigheterna menade att de båda männen egentligen hette något annat. När sålunda "Alexander Mishkin" och "Anatolij Chepiga" hade pekats ut inför hela världen, tog de själva, där de befann sig, kontakt med den ryska nyhetsbyrån RT, och begärde att få bli intervjuade. De vidhöll nämligen att de inte hette något annat än Alexander Petrov och Ruslan Bosjirov, och att de båda var oskyldiga. 
Alexander Petrov och Ruslan Bosjirov
I september blev de också intervjuade av RT:s chefredaktör, Margarita Simonjan.
En som såg denna intervju, var Viktor Sjenderovich, en rysk kulturarbetare och satiriker. Han bestämde sig för att skriva teater om dessa båda huvudmisstänkta för förgiftningen av Skripal - ett teaterstycke som sattes upp i London i slutet av mars i år - 2019.

Novaja Gazeta, och en del andra rysk - och engelskspråkiga media skriver om detta:

Författaren och satirikern Viktor Sjenderovich läser ur sin nya pjäs "Att se Salisbury" i Moskvas Dokumentära Teater - "Teatre.doc". Detta kommer att äga rum den 2:a Juni kl. 20:00  ... Insamlade medel går till teaterns understöd. 

                 Pjäsen skrevs efter RT:s chefredaktörs, Margarita Simonjans, intervju med de två förmodade medarbetarna inom den ryska underrättelsetjänsten, Alexander Petrov och Ruslan Bosjirov. Enligt dem begav de sig till Storbritannien för att "komma loss" och se de lokala sevärdheterna, däribland katedralen i Salisbury. 

  De brittiska myndigheterna menar att Petrov och Bosjirov är delaktiga i förgiftningen av den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia i mars förra året. De själva förnekar att de tillhör underrättelsetjänsten, och hävdar att de arbetar som "mellanhänder" för enskilda företag inom hälsobranschen. 

    "Jag studsade till vid det häpnadsväckande antagandet, att dessa personer som vi såg i Simonjans sändning, talade sanning. Jag försökte föreställa mig att de verkligen bara var Petrov och Bosjirov, två fridsamma ryska gaymän, som hade beslutat att komma undan i London. Att de var offer för förtal, dessa två, som uppskattade gotisk konst, och vördade Magna Charta .
        Det finns dokumentära bitar från Simonjans TV-program i texten. De gick utan vidare in i mina värsta föreställningar. I själva verket finns inga föreställningar som är värre än verkligheten , och jag gillade att ta upp kampen med tillvaron på detta område" -  berättade teaterpjäsens författare, Viktor Sjenderovich, för Novaja Gazeta.

  Pjäsen hade premiär i slutet av mars i The Playground Theatre i London, den spelas i två uppsättningar - en ryskspråkig och en engelskspråkig. I Ryssland har den inte satts upp. "Av för mig okända skäl har de ryska teatrarna inte varit intresserade av denna pjäs", sa författaren. Den kommer däremot att läsas upp i Ryssland en gång.
                                     -- 
Pjäsen handlar sålunda om två ryska bögar, som försöker komma undan ett par dagar i gayvänliga London, och så hamnar i denna avgrund i rabaldret omkring Skripal, då de blir utpekade inför hela världen som huvudmisstänkta. Den skildrar deras kris, och kamp kring frågan om de ska , när de väl är tillbaka i Ryssland, säga som det är, eller rätt och slätt erkänna sig vara skyldiga till dådet, eftersom "det är enklare att vara mördare än att vara gay i dagens Ryssland" (Novaja Gazeta) .

  Verklighetens Petrov och Bosjirov (?) beslutade sig för att säga som det "var", men de sa egentligen aldrig att de var homosexuella. Det var slutsatser som drogs av hur de svarade litet kryptiskt på en av Simonjans frågor:

"När det kommer till frågan om normalt umgänge mellan män: på alla videor syns ni tillsammans, ni bodde tillsammans, ni gick överallt tillsammans. Vad är det som förenar er båda?"
  De svarade den ene av dem:"Låt oss inte ge oss in på det enskilda, privata livet. Vi har kommit till dig för att finna skydd. Det här liknar ju mest ett förhör" (enligt Gazeta.ru - inte Novaja Gazeta)

     Så uppstod ryktet att dessa båda, Petrov och Bosjirov, var homosexuella - tillräckligt hållfast för en teaterpjäs i London  ..


Tidigare artiklar..:  Aftonbladet, Radio Svoboda
.. och bloggar: 1



          

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Mariupol - hela Ukrainas smärta"

  Jag har varit där tre gånger. I Mariupol. Men det var runt tjugo år sedan. Jag har ljusa minnen från de besöken... - (Nedan - utdrag från en artikel i Unian från igår - 15/3 . I artikeln talas inte om ryssar, utan om rasjister . Det låter som en blandning av det amerikanska sättet att säga "Ryssland" på - "Rasja" -  och "rasist" ..  ) I Ryssland, som är besatt av att vinna , vill man ofta påminna om den fasansfulla fascismen för åttio år sedan. Men nu utförs analoga brott genom de för närvarande största förbrytarna i världen - rasjisterna. De ödelägger Mariupol i Ukraina och jämnar det med marken, efter att förut ha övat sig i Groznij och Aleppo.   Mariupol gav inte upp 2014 och det ger inte upp nu. Från första dagen av den storskaliga invasionen har putinterroristerna inte upphört att försöka erövra staden, som utgör en av nyckelorterna för landvägskorridoren till Krim. Men det faktum att de lokala invånarna inte mötte “befriarna” med blommor och triko

Kiev och Paris

  Igår skrev publikationen Unian om ett möte mellan borgmästarna i Paris och Kiev, i själva Kiev. Kiev’s borgmästare Vitalij Klytjko mötte Paris’ borgmästare Anne Hidalgo, som besökte den ukrainska huvudstaden. Kiev undertecknade tillsammans med Frankrikes huvudstad en överenskommelse om vänskap och samarbete. Klytjko skrev om detta på sin Facebook-sida . "Frihet, jämlikhet.." Jag är glad att kunna hälsa delegationens deltagare och uttrycka min tacksamhet till Paris’ borgmästare Anne Hidalgo för hennes mod att genomföra ett besök i Ukrainas huvudstad under krigstid. Kiev är tacksam till Paris’ borgmästare för all den humanitära hjälp som visats, i själva Frankrike -  ukrainare har nödgats bli invandrare där - och vi är också tacksamma för hjälp till Ukraina och vår huvudstad”, sa Vitalij Klytjko under mötet. Kiev’s borgmästare påminde om att Paris’ stadshus den 22 Mars hade enhälligt röstat för att tillställa staden Kiev status som hedersmedborgare. Genom denna utmärkelse, s

KG Hammar drar blankt mot patriark Kirill

Nu prövas andarna. Flera kyrkoledare har vänt sig till den ryska kyrkans patriark, efter att Putin inledde invasionen av Ukraina i Februari. Så också ärkebiskop emeritus KG Hammar från Sverige. Hela hans brev till patriarken ligger framme på kristna, ryska hemsidor som t.ex.  " Basnitsa ": Ärkebiskop emeritus KG Hammar till patriark Kirill   Jag vänder mig direkt till ledaren för en av de största kyrkorna i världen: patriarken över Moskva och hela Rus - Kirill. Till er vänder man sig med orden “Ers helighet”. Men vad finns det för heligt i att förråda sin Herre, Jesus från Nasaret, som trädde upp mot det romerska imperiet, och som gav sitt liv för den tro han bekände ? Vad finns det för heligt i att göra vänskapen med maktens högsta representant viktigare än uppgiften att utforma Kristi efterföljelse för mer än 100 miljoner troende i Ryssland ? Hur kan man så underkasta sig makten ? Och sluta ögonen inför alla människor som har blivit dödade och stympade, inför miljoner som h