En bekännelse

Här är en riktigt intressant bok som förra året skakade om i Ryssland, inte minst i det ortodoxa Ryssland - men som inte hörts så mycket om i Väst, på västeuropeiskt språk. Inte än.

"Ispoved" ( = Bekännelse) av Maria Kikot.

Hon skriver om sin erfarenhet av att gå i, och leva i, ryskt-ortodoxt kloster idag. Olika tidsepoker gör sig gällande i den miljön. Gamla kyrkor och kloster som ibland stämmer så väl in i det ryska landskapet. Ibland bara murar eller väggar kvar, ruiner efter bolsjevikernas härjningar. Samtidigt pågår mycket återuppbyggnadsarbete Och även en del experiment..

Författarinnan råkade tydligen ut för några som experimenterade på det religiösa livets område, kombinerade gamla ryska traditioner, och dagens grekiska "Athos"-munkars asketiska övningar , och även en viss disciplin, som påminner om någon slags modern terapeutisk metod. Jag har hört att man använder den metoden ibland, när man vill rehabilitera knarkare - kollektivet sitter och samtalar, och plötsligt vänder sig alla mot en individ, skäller, anmärker och anklagar honom eller henne en lång stund. En slags ”renande” erfarenhet ..

Abedissan i klostret strax söder om Moskva använde en liknande metod som en ren härskarteknik , och det på ett riktigt otäckt och utstuderat vis. Hon jagade kollektivet mot den enskilde. "Systrarna" knäcktes en efter en, och blev antingen fogliga och underdåniga för resten av livet, eller sparkade bakut och bröt upp. Maria Kikot stod till slut inte ut längre, utan drog iväg och skrev sin "bekännelse", efter att ha återvänt till sitt gamla liv som fotograf.

Det är en bit av Ryssland av idag. Den sekteristiska ortodoxins grepp om landet borde släppa - nu !

Boken "Ispoved" kanske kan vara ett redskap för det ändamålet. Blir den möjligen översatt till engelska,
eller rentav till svenska ?

- -

Engelskspråkig blogg som nämner (i förbigående) om boken - här
Tidigare bloggat om dagsaktuell rysk kyrkokritik - här

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Mariupol - hela Ukrainas smärta"

Jag har varit där tre gånger. I Mariupol. Men det var runt tjugo år sedan. Jag har ljusa minnen från de besöken... - (Nedan - utdrag från en artikel i Unian från igår - 15/3 . I artikeln talas inte om ryssar, utan om rasjister . Det låter som en blandning av det amerikanska sättet att säga "Ryssland" på - "Rasja" - och "rasist" .. ) I Ryssland, som är besatt av att vinna , vill man ofta påminna om den fasansfulla fascismen för åttio år sedan. Men nu utförs analoga brott genom de för närvarande största förbrytarna i världen - rasjisterna. De ödelägger Mariupol i Ukraina och jämnar det med marken, efter att förut ha övat sig i Groznij och Aleppo. Mariupol gav inte upp 2014 och det ger inte upp nu. Från första dagen av den storskaliga invasionen har putinterroristerna inte upphört att försöka erövra staden, som utgör en av nyckelorterna för landvägskorridoren till Krim. Men det faktum att de lokala invånarna inte mötte “befriarna” med blommor och triko

Kiev och Paris

Igår skrev publikationen Unian om ett möte mellan borgmästarna i Paris och Kiev, i själva Kiev. Kiev’s borgmästare Vitalij Klytjko mötte Paris’ borgmästare Anne Hidalgo, som besökte den ukrainska huvudstaden. Kiev undertecknade tillsammans med Frankrikes huvudstad en överenskommelse om vänskap och samarbete. Klytjko skrev om detta på sin Facebook-sida . "Frihet, jämlikhet.." Jag är glad att kunna hälsa delegationens deltagare och uttrycka min tacksamhet till Paris’ borgmästare Anne Hidalgo för hennes mod att genomföra ett besök i Ukrainas huvudstad under krigstid. Kiev är tacksam till Paris’ borgmästare för all den humanitära hjälp som visats, i själva Frankrike - ukrainare har nödgats bli invandrare där - och vi är också tacksamma för hjälp till Ukraina och vår huvudstad”, sa Vitalij Klytjko under mötet. Kiev’s borgmästare påminde om att Paris’ stadshus den 22 Mars hade enhälligt röstat för att tillställa staden Kiev status som hedersmedborgare. Genom denna utmärkelse, s

Ortodoxa teologer förkastar "den ryska världens" teologi

Hundratals ortodoxa teologer från många länder har undertecknat ett öppet brev, där de vänder sig mot vissa nationalistiskt-religiösa föreställningar som de menar vara drivkraften bakom Rysslands krig mot Ukraina. Här ett utdrag: “ Om hela världens fred, om Guds heliga församlingars välstånd, om allas förening, beder vi dig, Herre ” (ur den ortodoxa liturgin) Den ryska invasionen av Ukraina den 24:eFebruari 2022 utgör ett historiskt hot mot den ortodoxa, kristna traditionen. Ännu mer hotfullt för ortodoxa troende är det att det högre prästerskapet inom den Ryskortodoxa kyrkan vägrar att erkänna detta för en invasion genom att göra vaga uttalanden om nödvändigheten av fred i ljuset av “händelserna” och “de militära aktionerna” i Ukraina. Samtidigt talar de om det ursprungligt broderliga förhållandet mellan ukrainare och ryssar, vilka utgör det “heliga Rus”, och anklagar det onda “Väst” för de militära aktionerna, och råder t.o.m. de religiösa samfunden att be på sådant vis att fientl

Sub Umbra arkiv

Leta i den här bloggen

Sista posten på "Sub Umbra arkiv" (mest för formens skull)