Fortsätt till huvudinnehåll

En bekännelse

                                                                    
Här är en riktigt intressant bok som förra året skakade om i Ryssland, inte minst i det ortodoxa Ryssland - men som inte hörts så mycket om i Väst, på västeuropeiskt språk. Inte än.
"Ispoved" ( = Bekännelse) av Maria Kikot.
Hon skriver om sin erfarenhet av att gå i, och leva i, ryskt-ortodoxt kloster idag. Olika tidsepoker gör sig gällande i den miljön. Gamla kyrkor och kloster som ibland stämmer så väl in i det ryska landskapet. Ibland bara murar eller väggar kvar, ruiner efter bolsjevikernas härjningar. Samtidigt pågår mycket återuppbyggnadsarbete Och även en del experiment..

Författarinnan råkade tydligen ut för några som experimenterade på det religiösa livets område, kombinerade gamla ryska traditioner, och dagens grekiska "Athos"-munkars asketiska övningar , och även en viss disciplin, som påminner om någon slags modern terapeutisk metod. Jag har hört att man använder den metoden ibland, när man vill rehabilitera knarkare - kollektivet sitter och samtalar, och plötsligt vänder sig alla mot en individ, skäller, anmärker och anklagar honom eller henne en lång stund. En slags ”renande” erfarenhet ..

Abedissan i klostret strax söder om Moskva använde en liknande metod som en ren härskarteknik , och det på ett riktigt otäckt och utstuderat vis. Hon jagade kollektivet mot den enskilde. "Systrarna" knäcktes en efter en, och blev antingen fogliga och underdåniga för resten av livet, eller sparkade bakut och bröt upp. Maria Kikot stod till slut inte ut längre, utan drog iväg och skrev sin "bekännelse", efter att ha återvänt till sitt gamla liv som fotograf.

Det är en bit av Ryssland av idag. Den sekteristiska ortodoxins grepp om landet borde släppa - nu ! 
Boken "Ispoved" kanske kan vara ett redskap för det ändamålet. Blir den möjligen översatt till engelska, 
eller rentav till svenska ? 

- - 

Engelskspråkig blogg som nämner (i förbigående) om boken - här
Tidigare bloggat om dagsaktuell rysk kyrkokritik  - här


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Mariupol - hela Ukrainas smärta"

  Jag har varit där tre gånger. I Mariupol. Men det var runt tjugo år sedan. Jag har ljusa minnen från de besöken... - (Nedan - utdrag från en artikel i Unian från igår - 15/3 . I artikeln talas inte om ryssar, utan om rasjister . Det låter som en blandning av det amerikanska sättet att säga "Ryssland" på - "Rasja" -  och "rasist" ..  ) I Ryssland, som är besatt av att vinna , vill man ofta påminna om den fasansfulla fascismen för åttio år sedan. Men nu utförs analoga brott genom de för närvarande största förbrytarna i världen - rasjisterna. De ödelägger Mariupol i Ukraina och jämnar det med marken, efter att förut ha övat sig i Groznij och Aleppo.   Mariupol gav inte upp 2014 och det ger inte upp nu. Från första dagen av den storskaliga invasionen har putinterroristerna inte upphört att försöka erövra staden, som utgör en av nyckelorterna för landvägskorridoren till Krim. Men det faktum att de lokala invånarna inte mötte “befriarna” med blommor och triko

Kiev och Paris

  Igår skrev publikationen Unian om ett möte mellan borgmästarna i Paris och Kiev, i själva Kiev. Kiev’s borgmästare Vitalij Klytjko mötte Paris’ borgmästare Anne Hidalgo, som besökte den ukrainska huvudstaden. Kiev undertecknade tillsammans med Frankrikes huvudstad en överenskommelse om vänskap och samarbete. Klytjko skrev om detta på sin Facebook-sida . "Frihet, jämlikhet.." Jag är glad att kunna hälsa delegationens deltagare och uttrycka min tacksamhet till Paris’ borgmästare Anne Hidalgo för hennes mod att genomföra ett besök i Ukrainas huvudstad under krigstid. Kiev är tacksam till Paris’ borgmästare för all den humanitära hjälp som visats, i själva Frankrike -  ukrainare har nödgats bli invandrare där - och vi är också tacksamma för hjälp till Ukraina och vår huvudstad”, sa Vitalij Klytjko under mötet. Kiev’s borgmästare påminde om att Paris’ stadshus den 22 Mars hade enhälligt röstat för att tillställa staden Kiev status som hedersmedborgare. Genom denna utmärkelse, s

KG Hammar drar blankt mot patriark Kirill

Nu prövas andarna. Flera kyrkoledare har vänt sig till den ryska kyrkans patriark, efter att Putin inledde invasionen av Ukraina i Februari. Så också ärkebiskop emeritus KG Hammar från Sverige. Hela hans brev till patriarken ligger framme på kristna, ryska hemsidor som t.ex.  " Basnitsa ": Ärkebiskop emeritus KG Hammar till patriark Kirill   Jag vänder mig direkt till ledaren för en av de största kyrkorna i världen: patriarken över Moskva och hela Rus - Kirill. Till er vänder man sig med orden “Ers helighet”. Men vad finns det för heligt i att förråda sin Herre, Jesus från Nasaret, som trädde upp mot det romerska imperiet, och som gav sitt liv för den tro han bekände ? Vad finns det för heligt i att göra vänskapen med maktens högsta representant viktigare än uppgiften att utforma Kristi efterföljelse för mer än 100 miljoner troende i Ryssland ? Hur kan man så underkasta sig makten ? Och sluta ögonen inför alla människor som har blivit dödade och stympade, inför miljoner som h