Fortsätt till huvudinnehåll

Rörig religionsfrihets-situation i Ryssland

Efter införandet av "Jarovaja's lag" förra sommaren har situationen för troende - även för evangeliskt kristna -  i Ryska Federationen kommit att bli ganska rörig, tycks det. Eventuellt fångas detta in i en artikel i Världen Idag häromveckan. 

Det är inte svårt att hitta en hel del artiklar, reportage och kommentarer på ryskspråkiga web-resurser som ser ut att bekräfta "VärldenIdag"-artikelns innehåll. En sakkunnig som verkar inom "Slaviska Rättsliga Centret" - Vladimir Rjazchovskij  - , och en representant för "Ryska föreningen för försvaret av religionsfriheten", dessutom ledamot i Ryska Federationens Allmänna kammare - sjundedagsadventisten Oleg Goncharov - är dock ganska överens om att själva den lagstiftade religionsfriheten - sådan den föreligger i Konstitutionen - i princip inte brister på några punkter, och av den anledningen borde det inte finnas några problem. 
Men det gör det.  

Vittnen på besök ?
"Jarovaja's" tillägg till religionsfrihets-lagen har ställt till med en hel del problem, inte minst för myndigheterna själva, vitt och brett över Ryssland, att förstå lagen.

Om bara själva införandet av "Jarovaja's lag" förra sommaren  innebar ett flagrant exempel på att religionsfriheten är hotad i Ryssland, så har det kanske mest flagranta exemplet denna sommar - i följd av många andra under året som ligger bakom -  utgjort förbjudandet av Jehova's vittnens verksamhet. "Vittnena" bedömdes i April i år vara en extrem organisation och uppmanades fördensskull att upphöra med sin verksamhet , och i Juli månad förbjöds den helt, när Ryska Federationens Högsta domstol inte upptog deras överklagande - 

En fråga ställdes av den anledningen till ovannämnde Vladimir Rjazchovskij (innan förbudet i Juli månad) , och hans svar tycker jag inte kan lämnas utan beaktande:


Man får ett intryck av att den (ortodoxa) delen av samhället anser att det finns främmande religioner , som man gott kan vara utan, och vilkas rättigheter, som finns nedlagda i Konstitutionen, inte berör oss ?

V. Rjazchovskij:   Många menar numera att Jehovas Vittnen hör till listan över dem som man kan vara utan, ja, och att deras rättigheter inte berör oss. Men jag menar att vi inte ska lura oss själva. Det räcker att titta på den bakomliggande historien av förföljelse för religiösa övertygelsers skull: Förföljelserna under det tjugonde århundradet inleddes ofta mot Jehovas Vittnen, och sedan övergick de till att rikta sig mot alla andra. 
   År 1991 var det just dessa Jehovas vittnen, som man nu står i begrepp att förfölja, som fick intyg, vackert utfärdade handlingar, vilka talade om att de blivit erkända i egenskap av offer för politisk repression. Och på grund av dessa intyg erbjöds dem bestämda förmåner. 
   Och vad ser vi idag? Måste vi kanske se över lagen om rehabilitering av repressionens offer ? 
Eller kanske ta bort den helt ? 
 Eller ska Vittnena samla ihop alla dessa intyg och lämna tillbaka dem ? 

Man skulle verkligen vilja tro och hoppas, att sunt förnuft och rättvisa trots allt ska råda. Annars får vi tala i termer av en faktisk revidering av vad som stadgats  om medborgarnas fri- och rättigheter i Ryska Federationens Konstitution,  vilket skulle vara till skada för vårt land.


x

Aftonbladet - om ett bättre sätt att bemöta Jehovas vittnen


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Mariupol - hela Ukrainas smärta"

  Jag har varit där tre gånger. I Mariupol. Men det var runt tjugo år sedan. Jag har ljusa minnen från de besöken... - (Nedan - utdrag från en artikel i Unian från igår - 15/3 . I artikeln talas inte om ryssar, utan om rasjister . Det låter som en blandning av det amerikanska sättet att säga "Ryssland" på - "Rasja" -  och "rasist" ..  ) I Ryssland, som är besatt av att vinna , vill man ofta påminna om den fasansfulla fascismen för åttio år sedan. Men nu utförs analoga brott genom de för närvarande största förbrytarna i världen - rasjisterna. De ödelägger Mariupol i Ukraina och jämnar det med marken, efter att förut ha övat sig i Groznij och Aleppo.   Mariupol gav inte upp 2014 och det ger inte upp nu. Från första dagen av den storskaliga invasionen har putinterroristerna inte upphört att försöka erövra staden, som utgör en av nyckelorterna för landvägskorridoren till Krim. Men det faktum att de lokala invånarna inte mötte “befriarna” med blommor och triko

Kiev och Paris

  Igår skrev publikationen Unian om ett möte mellan borgmästarna i Paris och Kiev, i själva Kiev. Kiev’s borgmästare Vitalij Klytjko mötte Paris’ borgmästare Anne Hidalgo, som besökte den ukrainska huvudstaden. Kiev undertecknade tillsammans med Frankrikes huvudstad en överenskommelse om vänskap och samarbete. Klytjko skrev om detta på sin Facebook-sida . "Frihet, jämlikhet.." Jag är glad att kunna hälsa delegationens deltagare och uttrycka min tacksamhet till Paris’ borgmästare Anne Hidalgo för hennes mod att genomföra ett besök i Ukrainas huvudstad under krigstid. Kiev är tacksam till Paris’ borgmästare för all den humanitära hjälp som visats, i själva Frankrike -  ukrainare har nödgats bli invandrare där - och vi är också tacksamma för hjälp till Ukraina och vår huvudstad”, sa Vitalij Klytjko under mötet. Kiev’s borgmästare påminde om att Paris’ stadshus den 22 Mars hade enhälligt röstat för att tillställa staden Kiev status som hedersmedborgare. Genom denna utmärkelse, s

KG Hammar drar blankt mot patriark Kirill

Nu prövas andarna. Flera kyrkoledare har vänt sig till den ryska kyrkans patriark, efter att Putin inledde invasionen av Ukraina i Februari. Så också ärkebiskop emeritus KG Hammar från Sverige. Hela hans brev till patriarken ligger framme på kristna, ryska hemsidor som t.ex.  " Basnitsa ": Ärkebiskop emeritus KG Hammar till patriark Kirill   Jag vänder mig direkt till ledaren för en av de största kyrkorna i världen: patriarken över Moskva och hela Rus - Kirill. Till er vänder man sig med orden “Ers helighet”. Men vad finns det för heligt i att förråda sin Herre, Jesus från Nasaret, som trädde upp mot det romerska imperiet, och som gav sitt liv för den tro han bekände ? Vad finns det för heligt i att göra vänskapen med maktens högsta representant viktigare än uppgiften att utforma Kristi efterföljelse för mer än 100 miljoner troende i Ryssland ? Hur kan man så underkasta sig makten ? Och sluta ögonen inför alla människor som har blivit dödade och stympade, inför miljoner som h