Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför
Alla tre delarna av Jonas Gardells serie om AIDS har nu utgivits.
Det är en allvarlig, rannsakande, känslig,
skakande, ruggig,rå, rättfram och inte minst äcklig
läsning.
En besk medicin - eller bara en bitter brygd?
Något mer eller mindre anständigt, mitt i alltsammans, från sidan 73 i andra delen:
"I lägenheten på över 200 kvadratmeter -
just en sådan som det under andra hälften av
sjuttiotalet faktiskt går att komma över i innerstan - har
Paul det största sovrummet.
I rummet bredvid bor Lars-Åke,
men han skall snart flytta ut och ihop med sin finske pojkvän Seppo.
I ytterligare ett annat rum som egentligen måste ha varit tänkt
som sällskapsrum bor Gunnar som är bibliotikarie. Några
månader bor Bengt där också innan han fått tag på
ett rivningskontrakt på Lundagatan.
Tillsammans utgör de bögkollektivet Kråkan.
Det är vad som står på ytterdörren, på en
stor plansch som Lars-Åke målat i vattenfärg:
'Välkommen till bögkollektivet Kråkan'. Där finns
också en lapp med förhållningsregler för heterosexuella
besökare, som Paul översatt från engelska. Där står att eventuella
heterosexuella måste förstå att deras sexualitet är i minoritet här,
och deras beteende är både oönskat och kan verka stötande
på dem i kollektivet, så de heterosexuella besökarna
ombedes vänligen men bestämt att vara så
diskreta som möjligt och inskränka
alla uttryck för sin läggning,
såsom kyssar, handförhållande och annan fysisk ömhet till ett minimum för att inte uppröra den homosexuella majoriteten i lägenheten."
Jag kommer själv, så jag tror att jag lyckas undvika alla överdrifter.
"Heterosexuella...i minoritet"?
Uppfattat.
x x
Gardell i blåsväder om Islam:
Aftonbladet, GP, Expressen, Svt , Avpixlat Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Gardell
Det är en allvarlig, rannsakande, känslig,
skakande, ruggig,rå, rättfram och inte minst äcklig
läsning.
En besk medicin - eller bara en bitter brygd?
"Torka aldrig tårar utan handskar" - tredje delen ute i dagarna |
"I lägenheten på över 200 kvadratmeter -
just en sådan som det under andra hälften av
sjuttiotalet faktiskt går att komma över i innerstan - har
Paul det största sovrummet.
I rummet bredvid bor Lars-Åke,
men han skall snart flytta ut och ihop med sin finske pojkvän Seppo.
I ytterligare ett annat rum som egentligen måste ha varit tänkt
som sällskapsrum bor Gunnar som är bibliotikarie. Några
månader bor Bengt där också innan han fått tag på
ett rivningskontrakt på Lundagatan.
Tillsammans utgör de bögkollektivet Kråkan.
Det är vad som står på ytterdörren, på en
stor plansch som Lars-Åke målat i vattenfärg:
'Välkommen till bögkollektivet Kråkan'. Där finns
också en lapp med förhållningsregler för heterosexuella
besökare, som Paul översatt från engelska. Där står att eventuella
heterosexuella måste förstå att deras sexualitet är i minoritet här,
och deras beteende är både oönskat och kan verka stötande
på dem i kollektivet, så de heterosexuella besökarna
ombedes vänligen men bestämt att vara så
diskreta som möjligt och inskränka
alla uttryck för sin läggning,
såsom kyssar, handförhållande och annan fysisk ömhet till ett minimum för att inte uppröra den homosexuella majoriteten i lägenheten."
Jag kommer själv, så jag tror att jag lyckas undvika alla överdrifter.
"Heterosexuella...i minoritet"?
Uppfattat.
x x
Gardell i blåsväder om Islam:
Aftonbladet, GP, Expressen, Svt , Avpixlat Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Gardell
Kommentarer
Skicka en kommentar