På artighetsvisit i bögkollektivet Kråkan

Alla tre delarna av Jonas Gardells serie om AIDS har nu utgivits.
Det är en allvarlig, rannsakande, känslig,
skakande,  ruggig,rå, rättfram och inte minst äcklig 
läsning.
 En besk medicin - eller bara en bitter brygd?  

"Torka aldrig tårar utan handskar" - tredje delen ute i dagarna

  Något mer eller mindre anständigt, mitt i alltsammans, från sidan 73 i andra delen:

"I lägenheten på över 200 kvadratmeter -
 just en sådan som det under andra hälften av
 sjuttiotalet faktiskt går att komma över i innerstan - har
 Paul det största sovrummet. 
                                                    I rummet bredvid bor Lars-Åke, 
men han skall snart flytta ut och ihop med sin finske pojkvän Seppo. 
I ytterligare ett annat rum som egentligen måste ha varit tänkt
 som sällskapsrum bor Gunnar som är bibliotikarie. Några 
månader bor Bengt där också innan han fått tag på
 ett rivningskontrakt på Lundagatan.

  Tillsammans utgör de bögkollektivet Kråkan.

  Det är vad som står på ytterdörren, på en 
stor plansch som Lars-Åke målat i vattenfärg: 
'Välkommen till bögkollektivet Kråkan'. Där finns 
också en lapp med förhållningsregler för heterosexuella
 besökare, som Paul översatt från engelska. Där står att eventuella
 heterosexuella måste förstå att deras sexualitet är i minoritet här,
 och deras beteende är både oönskat och kan verka stötande
 på dem i kollektivet, så de heterosexuella besökarna
 ombedes vänligen men bestämt att vara så
 diskreta som möjligt och inskränka 
alla uttryck för sin läggning,
 såsom kyssar, handförhållande och annan fysisk ömhet till ett minimum för att inte uppröra den homosexuella majoriteten i lägenheten."

  Jag kommer själv, så jag tror att jag lyckas undvika alla överdrifter.
   "Heterosexuella...i minoritet"?

 Uppfattat.

  x x 


   Gardell i blåsväder om Islam:
  Aftonbladet, GP, Expressen, Svt , Avpixlat Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Gardell