Fortsätt till huvudinnehåll

Sista posten på "Sub Umbra arkiv" (mest för formens skull)

Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför

Att surfa på hatet

Jag tittade på debatten om näthatet, och undrade: 
    -  varför reagerar folk på webben ibland som andra gör när de har druckit för mycket brännvin?
Då kan orden och gesterna plötsligt bli väldigt hotfulla, och språket blir grovt. Risken är ju den, att man förlorar omdömet när man är alltför påstruken,  och så sitter smockan där!
    Botemedel är antingen återhållsamhet eller total avhållsamhet .
     

         Men så insåg jag att nätet som sådant kan verka som ett berusningsmedel! Saker och ting som var väldigt avlägsna kommer plötsligt mycket nära. Och tvärtom.
Är det inte det som kallas för att ragla?

Det kan vara värt att titta på ett bibelord:

Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel? Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:'De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke....' “
                                                                                                    ( Ords. 23:29-35 )

      Har du varit ute på nätet nyligen, och inte sett att det är som en bägare full med vin - och fått för mycket!? Och "svävat i masten"...
Då kan ju också du vara tacksam att det finns “en miljon 50-åringar eller äldre”, som Aftonbladet skriver, som i den meningen är helnykterister, att de varken raglar på webben eller deltar i hatet.

  DN, SvD, SvD, Aftonbladet, Dagen

  

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ortodoxa teologer förkastar "den ryska världens" teologi

 Hundratals ortodoxa teologer från många länder har undertecknat ett öppet brev, där de vänder sig mot vissa nationalistiskt-religiösa föreställningar som de menar vara drivkraften bakom Rysslands krig mot Ukraina. Här ett utdrag: “ Om hela världens fred, om Guds heliga församlingars välstånd, om allas förening, beder vi dig, Herre ” (ur den ortodoxa liturgin)   Den ryska invasionen av Ukraina den 24:eFebruari 2022 utgör ett historiskt hot mot den ortodoxa, kristna traditionen. Ännu mer hotfullt för ortodoxa troende är det att det högre prästerskapet inom den Ryskortodoxa kyrkan vägrar att erkänna detta för en invasion genom att göra vaga uttalanden om nödvändigheten av fred i ljuset av “händelserna” och “de militära aktionerna” i Ukraina. Samtidigt talar de om det ursprungligt broderliga förhållandet mellan ukrainare och ryssar, vilka utgör det “heliga Rus”, och anklagar det onda “Väst” för de militära aktionerna, och råder t.o.m. de religiösa samfunden att be på sådant vis att fientl

Kiev och Paris

  Igår skrev publikationen Unian om ett möte mellan borgmästarna i Paris och Kiev, i själva Kiev. Kiev’s borgmästare Vitalij Klytjko mötte Paris’ borgmästare Anne Hidalgo, som besökte den ukrainska huvudstaden. Kiev undertecknade tillsammans med Frankrikes huvudstad en överenskommelse om vänskap och samarbete. Klytjko skrev om detta på sin Facebook-sida . "Frihet, jämlikhet.." Jag är glad att kunna hälsa delegationens deltagare och uttrycka min tacksamhet till Paris’ borgmästare Anne Hidalgo för hennes mod att genomföra ett besök i Ukrainas huvudstad under krigstid. Kiev är tacksam till Paris’ borgmästare för all den humanitära hjälp som visats, i själva Frankrike -  ukrainare har nödgats bli invandrare där - och vi är också tacksamma för hjälp till Ukraina och vår huvudstad”, sa Vitalij Klytjko under mötet. Kiev’s borgmästare påminde om att Paris’ stadshus den 22 Mars hade enhälligt röstat för att tillställa staden Kiev status som hedersmedborgare. Genom denna utmärkelse, s