Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför
Man kan undra: Frågan om ett mer eller minde jämförbart Tjernobyl återkommer med jämna mellanrum under dessa dagar, då hela världen uppmärksammar vad som har skett i japan.
I tisdags diskuterade också två representanter för två olika synsätt med varandra över “Radio Svoboda’s” kanal i Ryssland. De båda var dels en representant för Greenpeace i Ryssland, Vladimir Tjuprov, och dels en tidigare minister för atom-industrien i Ryska Federationen, Jevgenij Adamov, en specialist på området med personliga erfarenheter av Tjernobyl. Den rent ideologiska konflikten som dessa befann sig i syns ganska tydligt, när man i efterhand läser deras samtal , som har lagts ut på “Radio Svoboda’s” hemsida (rysk text).
Det var t.ex. frågan om man överhuvudtaget skulle tala om “smällar” på den aktuella Fukushima- anläggningen, eller hellre om “explosioner”. Var det hela en rejäl “olycka” eller bara en “incident”? Hade en “kedjereaktion” hejdats nu, eller var det just en begynnande “kedjereaktion” som hotade?
Medan situationen sedan eskalerar pågår också överallt en liknande dragkamp när det gäller synen på kärnkraft överhuvudtaget. Och det kan kanske vara värt att fundera på lärdomarna av Tjernobyl-katastrofen i Ukraina 1986 när det gäller själva orsaken. Eller vilka jämförbara exempel finns?
P.S.
Och vilka är egentligen lärdomarna från Tjernobyl? Enligt vissa uppgifter som jag förfogar över, och som publicerades i en artikel-serie i “Izvestija” 1996 – tio år efter katastrofen , så görs iallafall viss betoning på att det var Sovjet som rådde då på den tiden då Tjernobyl-katastrofen skedde i Ukraina. Sovjet - Gorbatjovs Sovjet (!) - höll Ryssland, Vitryssland och Ukraina, som var bland de närmast berörda av den katastrofen. Det innebar bl.a. att en kommission snabbt kastade ihop en version av händelseförloppet, för att iallafall ha något att komma med inför en väntande internationell publik, och som i stort sett gick ut på att en viss knapp hade tryckts in för sent - nej, det var mycket förenklat - händelseförloppet har beskrivits på ett mer ingående vis. Men som det beskrevs så föll skulden på just de arma operatörer som hade jouren i anläggningen just det ödesdigra dygnet. Den sovjetiska regeringens kommissions rapport lades först fram för IAEA i Wien i augusti samma år, 1986.
Och vilka är egentligen lärdomarna från Tjernobyl? Enligt vissa uppgifter som jag förfogar över, och som publicerades i en artikel-serie i “Izvestija” 1996 – tio år efter katastrofen , så görs iallafall viss betoning på att det var Sovjet som rådde då på den tiden då Tjernobyl-katastrofen skedde i Ukraina. Sovjet - Gorbatjovs Sovjet (!) - höll Ryssland, Vitryssland och Ukraina, som var bland de närmast berörda av den katastrofen. Det innebar bl.a. att en kommission snabbt kastade ihop en version av händelseförloppet, för att iallafall ha något att komma med inför en väntande internationell publik, och som i stort sett gick ut på att en viss knapp hade tryckts in för sent - nej, det var mycket förenklat - händelseförloppet har beskrivits på ett mer ingående vis. Men som det beskrevs så föll skulden på just de arma operatörer som hade jouren i anläggningen just det ödesdigra dygnet. Den sovjetiska regeringens kommissions rapport lades först fram för IAEA i Wien i augusti samma år, 1986.
Några år senare, efter Sovjets upplösning, bestämde sig en av de ansvariga ingenjörerna på Tjernobyl-anläggningen att själv göra en undersökning. Han hette Nikolaj Alexandrovich Steinberg, och anförde en kommission som ibland har fått bära hans efternamn. Han sökte och tog reda på att det var fanns rent tekniska brister i anläggningen som man hade börjat få syn på redan 1983. De skulle åtgärdas på hösten 1986. F.ö. bestred han fyra av de sex punkterna i regerings-kommissionens rapport, och påstod att de var förfalskade. En punkt ansåg han tvivelaktig, och en kunde tolkas annorlunda. Steinberg såg alltså bristerna i själva anläggningen som sådan, vilken i god tid borde ha genomgått en grundligare genomgång.
Sovjets roll att bearbeta fakta och göra dem godtagliga för omvärlden tycks senare på olika vis ha tagits upp av en internationell atom-maffia, som strävar efter att bagatellisera riskerna med kärnkraften. Det finns en hel del frågor man kan ställa, och det är inte alltid lätt att finna entydiga uppgifter, vad som egentligen skedde 1986. Hur stort var egentligen utsläppet från Tjernobyl – hur många curie släpptes ut i atmosfären? Hur många deltog i röjningsarbetet, och hur många av dem som deltog dog efteråt av strålningen? Uppgifterna har dansat under årens lopp. Hur stora områden drabbades? Vilka blev de långsiktiga följderna för människor, djur och natur ?
Och vad hette de båda operatörer som befann sig på plats i anläggningen när Tjernobyl havererade och som omkom av den anledningen? Ryska respektive engelska Wikipedia ger idag två namn – Valerij Chodemchuk och Vladimir Sjasjenok respektive Alexandr Akimov och Leonid Toptunov - alltså inte samma namn. (?)
Hursomhelst, så verkar det vara av synnerlig vikt att nu hålla reda på vad som sker, och att komma ihåg det sedan , så att inte “den internationella atom-maffian (IAEA?)” får en chans att bagatellisera någonting. /
GP, DN, Aftonbladet
Andra bloggar om: Fukushima 1
Kommentarer
Skicka en kommentar