Hebréer's Midgård

En hemsida, som vill ge en inblick i "den ortodoxt judiska, intellektuella världen",  "Torah Musings", har bland annat lagt ut  en artikel  som skrevs strax efter det (i Jan. 13) att Peter Jacksons film "The Hobbit" , den första delen, hade börjat visas på biograferna över världen - artikelförfattaren R Jeffrey Saks presenterar materialet på bl.a. detta vis:

".. Midgård-fans och bio-besökare över hela världen firar erfarenheten att kunna gå in i J R R Tolkiens fullt förverkligade värld, trots den kritiska panorering som filmen har fått . Ständigt nyfikna på om hobbiten är bra för judar, har författare studerat kanon av Tolkiens verk med talmudisk precision för att finna de judiska kopplingarna

- just för att reda ut en del misstag och oprecisa rapporter presenterar vi här en genomgång av några intressanta judiska kopplingar i Tolkiens Midgård och berättelserna bakom det ... "

Omslaget till en tidig utgåva på hebreiska av "Hobbiten" 
av J R R Tolkien  - 1976 

   Och fortsätter: 
    
  Rykten om att den usle och tragiske rackaren Gollum - omkring vilken så många av intrigerna bakom Hobbiten och Sagan om Ringen kretsar - baserades på den judiska legenden om Golem  har aldrig erhållit någon verklig substans. "The Annotated Hobbit" hävdar att namnet Gollum kommer från det gammelnorska gull, som betyder guld,eller i en viss böjning - "något dyrbart", eller en ring. Tolkien själv menade att namnet kom från "det hemska gurglande ljudet" i Gollum's strupe.  

  Under det Andra världskriget kom Tolkien och andra Oxford-professorer att inta sina poster som flygräds-varnare. I Januari 1944 återgav han följande i ett brev till sin son  ("The Letters of J R R Tolkien", s 67): 

  "Jag var (på flygräds-uppdrag) i ett litet C33 - rum : det var mycket kallt och fuktigt. Men det inträffade något som rörde mig och som gjorde händelsen minnesvärd. Min kompanjon i olyckan var Cecil Roth (den lärde judiske historikern). Jag fann honom vara charmant, full av mildhet (på varje sätt och vis); och vi satt uppe till efter midnatt och samtalade. Han lånade mig sin klocka eftersom inga klockor på stället fungerade: - och trots det så kom han själv och väckte mig tio i sju; så att jag kunde gå till kommunionen ! Det tycktes mig vara såsom en flyktig glimt av en värld som inte fallit. I själva verket var jag redan vaken, och på väg ( som man gör) att gå igenom ett antal anledningar (inte bara trötthet eller att jag inte hunnit tvätta och raka mig) , som t.ex. det önskvärda med att hinna hem i god tid för att vädra och damma och allt sådant, varför jag inte borde gå. Men denne vänlige jude's inblandning, och hans allvarliga blick på rosenkransen invid min bädd, avgjorde saken. Jag var nere i S:t Aloysius kl. 07:15, i tid för att bikta mig innan mässan; och jag kom hem strax innan mässan var avslutad".
  
  I en BBC-intervju 1971, (tillgänglig på Youtube ), uttalade Tolkien något om dvärgarna som befolkar hans mytologi: 
".. naturligtvis, det är ganska uppenbart - kan man inte säga att de på många vis påminner om judarna?".
   Tolkien var till gebitet lingvist och filolog, och han skapade språk för var och en av sina upptänkta raser. "Deras ord är semitiska, uppenbart konstruerade att vara semitiska", sa han om dvärg-språket. Naturligtvis, dvärgarna hade också  en stor kärlek till guld, och några har velat uppmärksamma ett eventuellt anti-semitiskt inslag här. "Jag tänker på 'dvärgarna' som om de vore judar", skriver Tolkien ("Letters.."  s 229),  "på en och samma gång infödda och främmande på sina boningsplatser, där de talar sitt gamla språk, men med en accent som blir mycket personlig". I "Silmarillion" (Tolkien's samling av bakgrundhistorier till den värld han skapade), det andra kapitlet, berättas om dvärgarnas tilblivelse, en skapelse-myt som inte ligger så långt ifrån Akeidat Yitzhak (den bibliska berättelsen om hur Abraham band Isak vid altaret för att slakta honom),  och där vi möter föreställningen att dvärgarna, trots att de var förstfödda, efterträds av alvernas släkte -(kanske en antydan om judarnas ställning inför Gud, 
inom den kristna världsåskådningen).
  
  
  När filmmakarna bakom den nya Hobbit-filmen vill belysa dvärg-diasporan , hur de spriddes ut från sitt tidigare hemland och så småningom började sitt återtåg, lägger de ord i munnen på den "hedniske" Bilbo, som möter upp till Mickey Marcus och "Cast a Giant Shadow" ("Skuggan av en jätte" - en film från 1966 om det judisk-arabiska kriget 1948) .   Den scenen återfinns inte i boken, där hobbiten förklarar sin lojalitet gentemot sina kompanjoner och deras nationalistiska hopp om ett återvändande - sionism i Midgårds-stil ! Dvärgarnas sorgsamma sång om sin längtan att återvända till sitt hemland kan ha inspirerats av en Kinnot Tisha B’Av  i Midgårds-tappning.
  
  
 Bokförlaget för den tyska översättningen av Hobbiten ville att Tolkien skulle intyga att han var "av arisk härkomst" innan de utgav hans verk år 1938. Tolkien skrev ett polemiskt svar till sina brittiska utgivare där han beklagade de "sinnessjuka lagarna" i det Tredje riket, där han uttrycker sig så ("Letters .." s. 37 - 38):

"Personligen lutar jag åt att vägra lämna ifrån mig något Bestätigung (=intygande) /även om jag skulle kunna/, och istället lämna den tyska översättningen åt sitt öde. Hursomhelst skulle jag invända bestämt mot att någon sådan förklaring framställdes i tryck. Jag ser inte den (sannolika) frånvaron av allt judiskt blod som något nödvändigtvis hedrande ; och jag har många judiska vänner, och jag skulle  beklaga att jag på något vis stärkte den uppfattningen att jag har skrivit under på den fördärvliga och ovetenskapliga ras-läran".

 I ett utdrag av ett brev till det tyska bokförlaget , skriver han:

 "Jag beklagar att jag inte är klar över vad du menar med arisk. Jag är inte av arisk härkomst: det innebär indo-iransk; så vitt jag vet talade ingen av mina förfäder flindustani, persisk, zigensk eller någon besläktad dialekt. Men om jag ska förstå dig så, att du förhör dig om ifall jag skulle vara av judisk härkomst, så kan jag bara svara att jag beklagar att jag inte har någon förfader bland detta begåvade folk...  

 Jag kan dock inte hålla mig för att ge den kommentaren, att om oförskämda och irrelevanta undersökningar av detta slag ska bli regel när det kommer till frågor om litteratur, då är den tiden inte långt borta då ett tyskt namn inte längre kommer att vara en orsak till att känna stolthet".


 1971 förklarade han ursprunget till sitt efternamn så ("Letters .." s. 410):

 "Mitt namn är Tolkien, som fått sin engelska form från To(l)kiehn = tollkühn,och som kom från Saxen under 1700-talet. Det har inget judiskt upphov, även om jag skulle hålla det för en ära om det hade det".


 Första översättningen av Hobbiten till hebreiska företogs av fyra israeliska stridspiloter i egyptisk fångenskap - de hölls som fångar där i följd av utnötnings-kriget i början av 1970-talet. De hade kommit över en egyptisk utgåva av boken genom Röda korsets förmedlan ...

Israeliska soldater i egyptisk fångenskap
 i början av 70-talet - men ingen av de i artikeln omnämnda , vad jag vet.

- - 


Som en annan "Josef" som tydde drömmar ..




Läs även andra bloggares åsikter om Hobbit, Israel, J R R Tolkien