Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför
Över hela Europa, om inte annat, högtidlighålls reformationens femhundrade år. Även i Moskva. En konferens under mottot "Reformationen och kulturen" hölls där i måndags, då en del, både intressanta och ointressanta, saker ser ut att ha sagts. (Jag väntar med mer personliga synpunkter, bara lägger ut en del av ett reportage, som publicerats på Credo.ru:)
En pingstpastor - Konstantin Bendas - säger några ord om reformationens betydelse.
Konferensens högtidliga öppnande inleddes med en serie hälsningar. Förutom av religiösa aktivister, så hälsades konferens-deltagarna av representanter för den Ryska Federationens presidents administration, av representanter för staden Moskva och för Tysklands ambassad.
Den påvlige nuncien i Ryssland, ärkebiskopen Celestino Migliore , sa: "Den ekumeniska enheten är oss idag närmare än för 500 år sedan. Denna närhet började, när vi för någon tid sedan kom överens om, att bidragen till den ekumeniska rörelsen inte ska bestå i behandlandet av ekklesiologiska frågor (vilka hitintills har varit öppna),utan i vår gemensamma orientering mot evangeliet ...Ur denna framgång för den ekumeniska gemenskapen födes hoppet, att det gemensamma ihågkommandet av Reformationen låter oss ta nya steg i riktning mot en synnerligen önskvärd enhet".
Prästen Alexij Dikarev, som är en medarbetare inom sekretariatet för yttre mellankyrkliga kontakter vid Moskva-patriarkatets avdelning för inter-kristna förhållanden, hälsade deltagarna i konferensen å Metropolit Ilarions (ordförande i Moskva-patriarkatets OVTsS =Avdelning för utrikes kontakter) vägnar. Under sitt framträdande sa fr. Alexij, angående Luthers och de första reformatorernas "profetiska gåva", att det idag blir "alltmer tydligt att kyrkan behöver den gåvan för sin dagliga förnyelse under den Helige Andes ledning". Då han hade påmint om den schizm som hade uppstått i kristenheten i Väst, och som uppstod ur reformationen, underströk den ortodoxe prästen samtidigt, att "just i de protestantiska kretsarna uppstod den rörelse mot att upprätta den kristna enheten, vilken har kommit att kallas ekumenisk: konferensen i Edinburg 1910, bildandet av kommittéerna 'Life and work' och 'Faith and order', vilka ledde till bildandet av Kyrkornas Världsråd , som även den Ryska ortodoxa kyrkan är medlem av - alla dessa förtjänster kan framför allt tillskrivas de kyrkor som föddes genom Reformationen"."Frukterna av reformations-rörelsen: medvetandet om det allmänna prästadömet bland de troende, spridandet av den Heliga skrift på modersmålen, tolerans mot olika trosinriktningar och principen om religionsfrihet - det är saker som har accepterats av den romersk-katolska kyrkan, av den ortodoxa kyrkan och av hela den civiliserade världen", sa denne höge medarbetare till Moskvapatriarkatets OVTsS.
Det första föredraget som studirektorn för aposteln Andreas bibel-tologiska institut , Irina Jazykova, framträdde med , var ägnat åt reformationen som ett kulturellt fenomen. Hon talade om det specifika med "protestantisk etik", i vars grund ligger tanken på de nytestamentliga principernas pånyttfödelse inom arbetets sfär; om världens "rehabilitering" i den protestantiska världsåskådningen ; om det förändrade förhållandet till kyrkan, som efter reformationen började bli medveten om sig själv som "de heligas samfund"; till läran, som kom att betona "det allmänna prästadömet"; om ett nytt sätt att läsa aposteln Paulus i den protestantiska teologin. I föredraget ägnades också uppmärksamhet åt utbredandet av läskunnighet och upplysning tack vare Luthers och andra reformatoriska förkunnarnas arbete med att översätta.
Historikern och Moskva-forskaren Pavel Gnilorybov påminde om, att i år är det också 440 år sedan lutheranerna först dök upp i Ryssland. Han framträdde med uppgifter om den lutherska församlingens inflytande över kulturen och det dagliga livet i Moskva under andra hälften av 1600 - början av 1700-talet."Stadskulturen i Moskva berikades betydligt på grund av det lutherska inflytandet", vilket, enligt P. Vjazmskij, "bespisade,undervisade,botade,koloniserade och erbjöd arbete" och mycket annat. Föredragshållaren berättade också om de lutherska läroverken, vilka hade skänkt "en stärkande skärv i utvecklandet av den ryska utbildningen". Han påminde om, att det var just den lutherske pastorn Johann Gottfried Gregori som grundade den första teatern i Ryssland: den första föreställningen, "Artaxerxes barndom", gavs år 1672. Den unge historikern sa också, att lutherdomen i stort inte upplevde några problem med de ryska myndigheterna - dessa såg ingen fara för staten hos dem. Det enda fallet var då Kvirin Kulman - en efterföljare till den tyske mystikern Jakob Böhme - brändes på bål för "villfarelse" i Moskva 1689 ..
Världen Idag, The Guardian, Mdr
( under bibelskolan på Bällsta 2016 talade jag över ämnet "Historiska huvudsaker i inledningen av reformationen". Mötena spelades in och kan höras på ljudfil: del 1, del 2 )
Läs även andra bloggares åsikter om Ryssland, reformationen, Moskva
En pingstpastor - Konstantin Bendas - säger några ord om reformationens betydelse.
Konferensens högtidliga öppnande inleddes med en serie hälsningar. Förutom av religiösa aktivister, så hälsades konferens-deltagarna av representanter för den Ryska Federationens presidents administration, av representanter för staden Moskva och för Tysklands ambassad.
Den påvlige nuncien i Ryssland, ärkebiskopen Celestino Migliore , sa: "Den ekumeniska enheten är oss idag närmare än för 500 år sedan. Denna närhet började, när vi för någon tid sedan kom överens om, att bidragen till den ekumeniska rörelsen inte ska bestå i behandlandet av ekklesiologiska frågor (vilka hitintills har varit öppna),utan i vår gemensamma orientering mot evangeliet ...Ur denna framgång för den ekumeniska gemenskapen födes hoppet, att det gemensamma ihågkommandet av Reformationen låter oss ta nya steg i riktning mot en synnerligen önskvärd enhet".
Prästen Alexij Dikarev, som är en medarbetare inom sekretariatet för yttre mellankyrkliga kontakter vid Moskva-patriarkatets avdelning för inter-kristna förhållanden, hälsade deltagarna i konferensen å Metropolit Ilarions (ordförande i Moskva-patriarkatets OVTsS =Avdelning för utrikes kontakter) vägnar. Under sitt framträdande sa fr. Alexij, angående Luthers och de första reformatorernas "profetiska gåva", att det idag blir "alltmer tydligt att kyrkan behöver den gåvan för sin dagliga förnyelse under den Helige Andes ledning". Då han hade påmint om den schizm som hade uppstått i kristenheten i Väst, och som uppstod ur reformationen, underströk den ortodoxe prästen samtidigt, att "just i de protestantiska kretsarna uppstod den rörelse mot att upprätta den kristna enheten, vilken har kommit att kallas ekumenisk: konferensen i Edinburg 1910, bildandet av kommittéerna 'Life and work' och 'Faith and order', vilka ledde till bildandet av Kyrkornas Världsråd , som även den Ryska ortodoxa kyrkan är medlem av - alla dessa förtjänster kan framför allt tillskrivas de kyrkor som föddes genom Reformationen"."Frukterna av reformations-rörelsen: medvetandet om det allmänna prästadömet bland de troende, spridandet av den Heliga skrift på modersmålen, tolerans mot olika trosinriktningar och principen om religionsfrihet - det är saker som har accepterats av den romersk-katolska kyrkan, av den ortodoxa kyrkan och av hela den civiliserade världen", sa denne höge medarbetare till Moskvapatriarkatets OVTsS.
Det första föredraget som studirektorn för aposteln Andreas bibel-tologiska institut , Irina Jazykova, framträdde med , var ägnat åt reformationen som ett kulturellt fenomen. Hon talade om det specifika med "protestantisk etik", i vars grund ligger tanken på de nytestamentliga principernas pånyttfödelse inom arbetets sfär; om världens "rehabilitering" i den protestantiska världsåskådningen ; om det förändrade förhållandet till kyrkan, som efter reformationen började bli medveten om sig själv som "de heligas samfund"; till läran, som kom att betona "det allmänna prästadömet"; om ett nytt sätt att läsa aposteln Paulus i den protestantiska teologin. I föredraget ägnades också uppmärksamhet åt utbredandet av läskunnighet och upplysning tack vare Luthers och andra reformatoriska förkunnarnas arbete med att översätta.
Historikern och Moskva-forskaren Pavel Gnilorybov påminde om, att i år är det också 440 år sedan lutheranerna först dök upp i Ryssland. Han framträdde med uppgifter om den lutherska församlingens inflytande över kulturen och det dagliga livet i Moskva under andra hälften av 1600 - början av 1700-talet."Stadskulturen i Moskva berikades betydligt på grund av det lutherska inflytandet", vilket, enligt P. Vjazmskij, "bespisade,undervisade,botade,koloniserade och erbjöd arbete" och mycket annat. Föredragshållaren berättade också om de lutherska läroverken, vilka hade skänkt "en stärkande skärv i utvecklandet av den ryska utbildningen". Han påminde om, att det var just den lutherske pastorn Johann Gottfried Gregori som grundade den första teatern i Ryssland: den första föreställningen, "Artaxerxes barndom", gavs år 1672. Den unge historikern sa också, att lutherdomen i stort inte upplevde några problem med de ryska myndigheterna - dessa såg ingen fara för staten hos dem. Det enda fallet var då Kvirin Kulman - en efterföljare till den tyske mystikern Jakob Böhme - brändes på bål för "villfarelse" i Moskva 1689 ..
Världen Idag, The Guardian, Mdr
( under bibelskolan på Bällsta 2016 talade jag över ämnet "Historiska huvudsaker i inledningen av reformationen". Mötena spelades in och kan höras på ljudfil: del 1, del 2 )
Läs även andra bloggares åsikter om Ryssland, reformationen, Moskva
Kommentarer
Skicka en kommentar