Fortsätt till huvudinnehåll

Populisten Jimmie Åkesson resonerar som "tyska kristna" en gång gjorde

Denna bok ger en ganska god inblick i Sverigedemokraternas idéer, villkor och bakgrund. Den skrevs och gavs ut efter den nu förhållandevis blygsamma valframgången 2006, och ställer frågan om partiet skulle komma in i riksdagen till nästa val, med en illa dold förhoppning att så inte skulle ske. Vi vet hur det gick. De kom in. Och framgångarna då och sedan dess har tydligen tagit Sverigedemokraterna själva med överraskning, periodvis: 

"Sverigedemokraterna in på bara skinnet" - Natur och Kultur 2009

"..partiet var långt ifrån förberett för denna framgång (2006). I flera av kommunerna hade partiet ingen kandidat i kommunen och platsen fick därmed stå tom. I några kommuner visade det sig att den som blivit invald haft en kompis som skrivit dit namnet på valsedeln och vederbörande var inte intresserad. I några fall var dessa nyblivna kommunalfullmäktigeledamöter intresserade av att ställa upp och blev medlemmar i partiet, men några har därefter hoppat av eller blivit uteslutna sedan de hamnat i konflikt med partiledningen"     ( Ur kapitlet "I fullmäktigelunken")


  Intrycket av att gång på gång tas med överraskning har liksom följt partiet, som under Jimmie Åkessons ledarskap från 2005 gjort alla ansträngningar för att komma ifrån kopplingar till ett nazistiskt förflutet, men allt som ofta får det trassligt med enskilda partimedlemmars och anhängares uppenbara våldstendenser,  och förkärlek för nazi-symboler. 

Dock: "Åkesson var villig att medge misstag som partiets representanter gjort i det förflutna, men det handlade alltid om personliga tillkortakommanden, inte om några grundläggande politiska ställningstaganden"  ( Ur kapitlet "Från bombarjacka till blåsippa")

  Jag tror att de allmänna farhågor som finns rörande detta parti måste tas på allvar.
  Bland annat därför att jag under årens lopp läst och hört en hel del, från en artikelserie i Nerikes Allehanda om demonstrationer med hakkors och hitler-hälsningar i Örebro, någon gång i början av 2000-talet, till att SD-ledamoten i Sveriges Riksdag Erik Almqvist och partiets rättspolitiske talesman Kent Ekeroth "beväpnade sig med järnrör",  i Stockholm på senhösten 2012, och är inte tilltalad av partiets propaganda, även om man där rentav kan höra varma ord om kristendom och kristna värderingar.

  I en artikel i DN från augusti 2013 citeras Åkesson, där han ska ha sagt:"Att skilja det kristna från det svenska, eller det svenska från det kristna, är lika omöjligt som att plocka äggen ur sockerkakan".
  
  Parallellen ser inte ut att ligga ljusår ifrån vad jag nyligen läste i en bok av Irvin V Lutzer, där han skildrar kyrkokampen under det tredje riket:  
   "Vissa ledare ville åskådliggöra kyrkans troslära, så att den bringades i överensstämmelse med national-socialismen. De gjorde sig kända som 'tyska kristna' med tonvikt på ordet 'tyska'. När Hitler kom till makten, så välkomnades han varmt av den överväldigande majoriteten av dessa ledare. De menade att ett starkt Tyskland också innebar en stark kyrka".

  Men ack !

- - 

  Så nu har jag lyft ett pekfinger och varnat. Och vad betyder det - t.o.m. fascisten Putin kan tydligen varna för nazismen ?
  Mycket återstår att se, men en hel del inte.



SR, Aftonbladet, HD, Skånskan, Dagen

Bloggat: 1, 2,





Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Mariupol - hela Ukrainas smärta"

  Jag har varit där tre gånger. I Mariupol. Men det var runt tjugo år sedan. Jag har ljusa minnen från de besöken... - (Nedan - utdrag från en artikel i Unian från igår - 15/3 . I artikeln talas inte om ryssar, utan om rasjister . Det låter som en blandning av det amerikanska sättet att säga "Ryssland" på - "Rasja" -  och "rasist" ..  ) I Ryssland, som är besatt av att vinna , vill man ofta påminna om den fasansfulla fascismen för åttio år sedan. Men nu utförs analoga brott genom de för närvarande största förbrytarna i världen - rasjisterna. De ödelägger Mariupol i Ukraina och jämnar det med marken, efter att förut ha övat sig i Groznij och Aleppo.   Mariupol gav inte upp 2014 och det ger inte upp nu. Från första dagen av den storskaliga invasionen har putinterroristerna inte upphört att försöka erövra staden, som utgör en av nyckelorterna för landvägskorridoren till Krim. Men det faktum att de lokala invånarna inte mötte “befriarna” med blommor och triko

Kiev och Paris

  Igår skrev publikationen Unian om ett möte mellan borgmästarna i Paris och Kiev, i själva Kiev. Kiev’s borgmästare Vitalij Klytjko mötte Paris’ borgmästare Anne Hidalgo, som besökte den ukrainska huvudstaden. Kiev undertecknade tillsammans med Frankrikes huvudstad en överenskommelse om vänskap och samarbete. Klytjko skrev om detta på sin Facebook-sida . "Frihet, jämlikhet.." Jag är glad att kunna hälsa delegationens deltagare och uttrycka min tacksamhet till Paris’ borgmästare Anne Hidalgo för hennes mod att genomföra ett besök i Ukrainas huvudstad under krigstid. Kiev är tacksam till Paris’ borgmästare för all den humanitära hjälp som visats, i själva Frankrike -  ukrainare har nödgats bli invandrare där - och vi är också tacksamma för hjälp till Ukraina och vår huvudstad”, sa Vitalij Klytjko under mötet. Kiev’s borgmästare påminde om att Paris’ stadshus den 22 Mars hade enhälligt röstat för att tillställa staden Kiev status som hedersmedborgare. Genom denna utmärkelse, s

KG Hammar drar blankt mot patriark Kirill

Nu prövas andarna. Flera kyrkoledare har vänt sig till den ryska kyrkans patriark, efter att Putin inledde invasionen av Ukraina i Februari. Så också ärkebiskop emeritus KG Hammar från Sverige. Hela hans brev till patriarken ligger framme på kristna, ryska hemsidor som t.ex.  " Basnitsa ": Ärkebiskop emeritus KG Hammar till patriark Kirill   Jag vänder mig direkt till ledaren för en av de största kyrkorna i världen: patriarken över Moskva och hela Rus - Kirill. Till er vänder man sig med orden “Ers helighet”. Men vad finns det för heligt i att förråda sin Herre, Jesus från Nasaret, som trädde upp mot det romerska imperiet, och som gav sitt liv för den tro han bekände ? Vad finns det för heligt i att göra vänskapen med maktens högsta representant viktigare än uppgiften att utforma Kristi efterföljelse för mer än 100 miljoner troende i Ryssland ? Hur kan man så underkasta sig makten ? Och sluta ögonen inför alla människor som har blivit dödade och stympade, inför miljoner som h