Rysk pingstledare uttalar sig efter de tragiska händelserna i Odessa

 Ledaren för ROSCHVE - "Allryska förenade Unionen av Kristna av Evangelisk Tro",  (  - d.v.s. pingstvänner), Sergej Rjazchovskij, som också är ledamot av den Ryska Federationens Medborgerliga Kammare, har gjort ett uttalande i samband med de tragiska händelserna i Odessa häromdagen, där mer än 40 personer lär ha bränts levande som en följd av de inbördes motsättningar som har fångat Ukraina. 
     Först och främst vill jag å de evangeliska kristnas vägnar uttrycka den allra uppriktigaste medkänsla med släktingar och närstående till de som har bragta om livet i Odessa, liksom i övriga regioner i Ukraina. Vårt enade folk, och jag menar med det ukrainare och ryssar,  har drabbats av sådana själsliga sår, att det kommer att krävas tiotals, om inte hundratals år för att de ska läkas. Politiker kommer överens, tung militär teknik återvänder till sina hangarer, vägar ställs i ordning, men de omkomna återvänder inte. Priset för den politiska konflikten i Ukraina består idag av dyrbara människoliv. Tragedien fördjupas också därav, att hjärtat hos många människor har förhärdats dithän, att de anser att mord är något helt normalt och ger sitt godkännande till den brutalitet, genom vilken allt fullföljdes. Detta är tecken på ett andligt avhumaniserande, och det är det värsta inslaget i händelserna i Ukraina. När man ser hur detta skeende slår igenom i det samtida informationsutrymmet, då förstår man på ett särskilt vis, att djävulen verkligen har kommit ner till jorden i stor vrede, för att plåga människor. han tar ingen hänsyn till nationalitet eller politisk tillhörighet , hans huvudsakliga mål är människosjälarna.  

I Odessa ledde en demonstration och en fotbollsmatch m.m. den 2/5,  till väldigt olyckliga följder

      Som församlingsföreståndare har jag en särskild börda för den kristna församlingen. Det gör ont i mig för Kristi församlings skull, för mina bröders skull, för de evangeliska kristnas skull som bor i Ryssland och i Ukraina. Det gör ont att nationalismens ande har slagit till i många lokala församlingar och fortsätter att gripa människors hjärtan  såväl i Ukraina som i Ryssland. Den våg av hat mot människor, av brutalitet och förakt för människoliv som sprids med den samtida teknologien - allt detta ger näring åt nationalismens ande. Inte bara de troende i allmänhet, utan även de som har herdeansvar i församlingarna glömmer den väsentliga meningen med Kristi församling. De glömmer att vår Herres tron är över alla jordiska riken och alla gränser mellan stater, att de kristnas huvudsakliga uppgift är att förkunna evangelium, att komma med tröst till både höger och vänster, att betjäna alla människor. Om vi låter världsliga och politiska lidelser ta över i våra hjärtan, så tar vi lätt vår plats i nya korståg under nya paroller som ser så bra ut och verkar så kristna. Det är bara alltför lätt att återfalla till inkvisition och häxjakt, till att bränna de oliktänkande på bål…

  Den nationalismens anda som stiger upp ur avgrundens djup förbränner allt som har kristna drag, allt som skiljer de troende från de gudlösa. jag vill påminna om att under den tid då Jesus Kristus var verksam på jorden så befann sig Israels land under det romerska rikets ockupation. Men Herren ägnade ingen uppmärksamhet åt det. Han betjänade människor, och inspirerade inte till kamp mot "usurpatorerna". Han stod över detta. Och då han befann sig på korset, som korsfäst, så ägnade sig Jesus åt den förbrytare som var korsfäst intill honom ! Och han bad för dem som korsfäste honom:"..förlåt dem, ty de vet inte vad de gör". Han är vår förebild. I dessa ytterst svåra prövningar ser människor på församlingen, och vilka är de som ger ett exempel på förlåtelse,barmhärtighet och kärlek utan beräkningar,  om inte just vi…

   Det som har inträffat har söndrat människor inte bara i Ukraina, utan även i Ryssland, och denna söndring vidgas. Det är en söndring för åratal, för årtionden framåt. Jag är övertygad om att utan Guds hjälp, utan manifestationen av Kristi kärlek så är nationell försoning omöjlig. Därför är det tid nu att be om himmelsk tröst för nära och släktingar till dem som har dött, om ett helbrägdagörelse-mirakel för all de sår som har tillfogats de skadade. Men den verkligt angelägna bönen måste gälla ett helande av människors själar,om försoning och förlåtelse. Och det är just Kristi församling, oberoende av konfession och församlingsledningens territoriella befintlighet, som måste visa ett exempel på barmhärtighet, på förlåtelse och kärlek. "Saliga är de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet. Saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud. Saliga är de fredsstiftande, för de ska kallas Guds barn". (Evangelium enligt Matteus kap 5:7 - 9 

  Med djup bedrövelse och bön

  ledande föreståndaren (biskopen) för ROSCHVE o.s.v.

  Sergej Rjazvhovskij   

 - - - - - - 

Håller Rjazchovskij's uttalande? 
   Dessa händelser diskuteras för fullt, och de olika sidorna i konflikten är outtröttliga i att lägga skulden på varandra. Och undersökningar pågår..

  Om händelserna i Odessa 2/5 och 4/5 i svenska och engelsk-språkiga media   SR, SR, SR, DN, DN,  BBC, BBC, 


   Kyrkans tidning, Skånskan
       Läs även andra bloggares åsikter om Ukraina, Odessa