Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför
Litet väckelsehistoria också, från tidningen Midnattsropet 8-9 1981 - (texten lätt bearbetad)
"..den ursprungliga , orörliga 'storfamiljen' slogs sönder och blev den mer rörliga kärnfamiljen, för att tillgodose de ekonomiska kraven i det industrialiserade samhället.
Nu är också kärnfamiljen svårhanterlig, så nu håller man på att krossa kärnfamiljen för att lättare kunna göra omflyttningar och bedriva lokaliseringspolitik. Svenska arbetare måste snart flytta runt i hela Europa för att tillgodose industrins och kapitalets behov av arbetskraft. Därför offrar man familjen och stiftar nya lagar som ser ut som om de skall skydda barnen. Det är en avancerad exploatering av människan".
- Den här salvan avlossade Arne Imsen under sommarkonferensen i Gärdshyttan i samband med frågan om församlingens ansvar för barnen. Pilgrimsskolan och hemundervisningen är det enda som kan hindra denna utveckling, sa han bl.a., och fortsatte:
"Skolans uppgift har i alla tider varit mer att fostra än att utbilda barnen. Därför har man i skolan intill denna dag haft största intresse av att lära barnen tio Guds bud och olika psalmverser. Den tvära förändring som under det senaste årtiondet skett på skolans område, då de kristna elementen undan för undan har trängts bort, har således inneburit en fullständig revolution.Det finns knappast någon kulturkrets i världen som har förkastat sitt kulturarv så grundligt som vi har gjort i vårt land. Barnen får idag lära sig om kristendomen som om vilken annan religion som helst; den har likställts med muhammedanismen, buddismen, o.s.v.
Det som återstår idag av den grund som vårt samhällssystem vilar på, är materialismen och humanismen - två ting som i förlängningen endast kan sluta i kall cynism. Bibeln har utmönstrats som vägledande för barnens fostran.'Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal' (Ords. 22:6) , är en princip som är omöjlig att tillämpa samtidigt med den nuvarande skollagen. Skollagen är nämligen baserad på på en evolutionistisk människosyn. I den synen finns tre grundelement: evolutionsläran, psykoanalysen och marxismen. Hela skolschemat är genomsyrat av dessa tre filosofier.
Det är märkligt att de kristna i vårt land har funnit sig i situationen så mycket som de gjort. En och annan har dock trätt upp och höjt sin röst mot tendenserna. Redan 1910 varnade lektor PP Waldenström i riksdagen för en utveckling mot en undervisning som gick ut på att frånröva barnen deras tro. Frågan gällde då kristendomens ställning i skolan.
Waldenström manade fram bilden av rena förföljelsetider om föräldrarna resolut skulle motsätta sig en sådan gudlös bearbetning av deras barn, och om samhället därefter valde att gå emot föräldrarna.
Men Waldenström fick inte föräldrarna med sig. Utvecklingen drev obehindrat vidare. Idag har skolan blivit detta sekels största fiasko. I det jättelika experimentet som skolan utgör har våra barn blivit försökskaniner. Vi behöver bara peka på sexualundervisningen som exempel. Den har en form som bara kan karaktäriseras som ren pornografi. Den undervisningen kan saklöst avfärdas från skolschemat.
Utvecklingen på skolans område måste te sig ännu allvarligare med tanke på att skolan idag öppet utsägs vara ett viktigt politiskt instrument för att förändra samhället i en viss riktning. De kristna har i de flesta fall aldrig insett vilka krafter de tjänat genom sin likgiltighet. Medan de kristna har sovit har fienden sått sitt ogräs i barnens hjärteåker. Nu får man se denna draksådd växa upp i sina egna hem.
Skolans undervisning har hela tiden sekulariserats. Men frikyrkan har också sekulariserats. Den har till och med genom sin passivitet kommit att fungera som statens förlängda arm. Om föräldrarna inte idag med kraft reagerar emot skolans undervisning kommer utvecklingen att accelerera mot ett totalt kaos ifråga om alla samlevnadsformer och normer. Alldeles för få röster har höjts till protest. Det enda hinder som idag tycks vara effektivt mot de destruktiva krafterna är storfamiljen.
Nog har väckelsefolket i olika tider gjort många försök att själva ordna med barnens undervisning. Man har fört fram många alternativ.
För baptisterna var frågan aktuell redan på 1850-talet. De beslöt att starta egna vardagsskolor i opposition mot kyrkans och statens skolor. Under stort motstånd och mycken förföljelse startade de skolor i bland annat Dalarna och Medelpad. Resultatet visade sig efter en tid. I de områden där skolor anordnades fick baptisterna sina starkaste fästen.
Pingströrelsen aktualiserade frågan omkring 1920, då Filadelfiaförsamlingen i Stockholm vid ett församlingsmöte beslöt starta egen skola. Föreståndaren Lewi Pethrus satte själv sin äldste son i privat undervisning hos en av församlingens lärarinnor. Men skolfrågan trängdes undan av intresset för kyrkbygget och det blev ingen skola för barnen.
När maranata-föräldrarna startade hemundervisning på 1970-talet låg det initiativet alltså i linje med en gammal tradition. Reaktionen från samhällets sida blev dock häftig. Genom en ny lagstiftning hoppas nu samhället få stora möjligheter till kontroll och inflytande över vad som händer i hemmen.
Jämsides med förändringen av skollagen pågår en ny omvärdering av rättsläget omkring barnens situation. Lagarna som nu kommer är mycket försåtliga. Barnen skall i framtiden (där vi lever nu - 2014/Blogred) ges sådan rättskapacitet att de också skall kunna föra talan mot sina föräldrar inför domstol. I lagtexten markeras detta genom att man inför sådana uttryck som t.ex. förbud mot 'kränkande behandling'.
Men vad är kränkande behandling? Det är kränkande att aga barn, menar man. Men frågan är om det också är kränkande att läsa Bibeln tillsammans med barnen. Är det kränkande att ta med dem till väckelsemöten? Är det kränkande att förbjuda dem att se på TV?
Vad som är kränkande får ingen egentligen veta. Genom den nya lagstiftningen införs avsiktligt s.k. normlösa paragrafer, d.v.s. bestämmelserna saknar avgränsning. Vad som är kränkande bestäms genom rent godtycke. Barnen kommer i alla fall lika litet som nu att kunna föra sin egen talan. Det blir staten som istället utrustas med myndighet att föra barnens talan mot föräldrarna.I realiteten är det staten som får mera makt.
Det är statens makt det handlar om. Staten är nämligen på grund av den ekonomiska situationen intresserad av att skapa mer strömlinjeformade och rörliga samlevnadsformer.
Den ursprungliga, vidgade familjen, som inte var så omflyttbar, reducerades till den mer rörliga kärnfamiljen. Nu är också kärnfamiljen ett för trubbigt instrument för samhället att handskas med, så nu håller man på att även tömma kärnfamiljen på dess reella substans för att få större möjligheter att göra omflyttningar och bedriva lokaliseringspolitik.
Svenska arbetare har inte bara att flytta runt inom Sverige längre. Nu måste de också flytta runt i hela Europa för att få arbetstillfällen samt för att tillgodose industrins behov av arbetskraft. För att upprätthålla den ekonomiska standarden offrar man familjen och skapar nya lagar som ser ut som om de skall skydda barnen. I verkligheten har man på ett effektivt sätt tagit betéendevetarna och ekonomin till hjälp för att slå sönder det normala familjelivet. Det är en avancerad exploatering av människorna.
Vad skall vi då göra? Vi kanske inte kan hindra utvecklingen och den nya lagstiftningen, men vi kan bromsa upp den en tid. Det finns ett effektivt sätt: - ta barnen ur skolan ! Det är bättre med ingen undervisning alls, än den som nu pågår i skolan. Det är hög tid att skrida till handling".
-
Barometern, Dagens Media , Skånskan
Aftonbladet , SvD , Dagen
Läs även andra bloggares åsikter om Maranata
 |
| Souvenir från början av 1980-talet |
Nu är också kärnfamiljen svårhanterlig, så nu håller man på att krossa kärnfamiljen för att lättare kunna göra omflyttningar och bedriva lokaliseringspolitik. Svenska arbetare måste snart flytta runt i hela Europa för att tillgodose industrins och kapitalets behov av arbetskraft. Därför offrar man familjen och stiftar nya lagar som ser ut som om de skall skydda barnen. Det är en avancerad exploatering av människan".
- Den här salvan avlossade Arne Imsen under sommarkonferensen i Gärdshyttan i samband med frågan om församlingens ansvar för barnen. Pilgrimsskolan och hemundervisningen är det enda som kan hindra denna utveckling, sa han bl.a., och fortsatte:
"Skolans uppgift har i alla tider varit mer att fostra än att utbilda barnen. Därför har man i skolan intill denna dag haft största intresse av att lära barnen tio Guds bud och olika psalmverser. Den tvära förändring som under det senaste årtiondet skett på skolans område, då de kristna elementen undan för undan har trängts bort, har således inneburit en fullständig revolution.Det finns knappast någon kulturkrets i världen som har förkastat sitt kulturarv så grundligt som vi har gjort i vårt land. Barnen får idag lära sig om kristendomen som om vilken annan religion som helst; den har likställts med muhammedanismen, buddismen, o.s.v.
Det som återstår idag av den grund som vårt samhällssystem vilar på, är materialismen och humanismen - två ting som i förlängningen endast kan sluta i kall cynism. Bibeln har utmönstrats som vägledande för barnens fostran.'Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal' (Ords. 22:6) , är en princip som är omöjlig att tillämpa samtidigt med den nuvarande skollagen. Skollagen är nämligen baserad på på en evolutionistisk människosyn. I den synen finns tre grundelement: evolutionsläran, psykoanalysen och marxismen. Hela skolschemat är genomsyrat av dessa tre filosofier.
Det är märkligt att de kristna i vårt land har funnit sig i situationen så mycket som de gjort. En och annan har dock trätt upp och höjt sin röst mot tendenserna. Redan 1910 varnade lektor PP Waldenström i riksdagen för en utveckling mot en undervisning som gick ut på att frånröva barnen deras tro. Frågan gällde då kristendomens ställning i skolan.
Waldenström manade fram bilden av rena förföljelsetider om föräldrarna resolut skulle motsätta sig en sådan gudlös bearbetning av deras barn, och om samhället därefter valde att gå emot föräldrarna.
Men Waldenström fick inte föräldrarna med sig. Utvecklingen drev obehindrat vidare. Idag har skolan blivit detta sekels största fiasko. I det jättelika experimentet som skolan utgör har våra barn blivit försökskaniner. Vi behöver bara peka på sexualundervisningen som exempel. Den har en form som bara kan karaktäriseras som ren pornografi. Den undervisningen kan saklöst avfärdas från skolschemat.
Utvecklingen på skolans område måste te sig ännu allvarligare med tanke på att skolan idag öppet utsägs vara ett viktigt politiskt instrument för att förändra samhället i en viss riktning. De kristna har i de flesta fall aldrig insett vilka krafter de tjänat genom sin likgiltighet. Medan de kristna har sovit har fienden sått sitt ogräs i barnens hjärteåker. Nu får man se denna draksådd växa upp i sina egna hem.
Skolans undervisning har hela tiden sekulariserats. Men frikyrkan har också sekulariserats. Den har till och med genom sin passivitet kommit att fungera som statens förlängda arm. Om föräldrarna inte idag med kraft reagerar emot skolans undervisning kommer utvecklingen att accelerera mot ett totalt kaos ifråga om alla samlevnadsformer och normer. Alldeles för få röster har höjts till protest. Det enda hinder som idag tycks vara effektivt mot de destruktiva krafterna är storfamiljen.
Nog har väckelsefolket i olika tider gjort många försök att själva ordna med barnens undervisning. Man har fört fram många alternativ.
För baptisterna var frågan aktuell redan på 1850-talet. De beslöt att starta egna vardagsskolor i opposition mot kyrkans och statens skolor. Under stort motstånd och mycken förföljelse startade de skolor i bland annat Dalarna och Medelpad. Resultatet visade sig efter en tid. I de områden där skolor anordnades fick baptisterna sina starkaste fästen.
Pingströrelsen aktualiserade frågan omkring 1920, då Filadelfiaförsamlingen i Stockholm vid ett församlingsmöte beslöt starta egen skola. Föreståndaren Lewi Pethrus satte själv sin äldste son i privat undervisning hos en av församlingens lärarinnor. Men skolfrågan trängdes undan av intresset för kyrkbygget och det blev ingen skola för barnen.
När maranata-föräldrarna startade hemundervisning på 1970-talet låg det initiativet alltså i linje med en gammal tradition. Reaktionen från samhällets sida blev dock häftig. Genom en ny lagstiftning hoppas nu samhället få stora möjligheter till kontroll och inflytande över vad som händer i hemmen.
Jämsides med förändringen av skollagen pågår en ny omvärdering av rättsläget omkring barnens situation. Lagarna som nu kommer är mycket försåtliga. Barnen skall i framtiden (där vi lever nu - 2014/Blogred) ges sådan rättskapacitet att de också skall kunna föra talan mot sina föräldrar inför domstol. I lagtexten markeras detta genom att man inför sådana uttryck som t.ex. förbud mot 'kränkande behandling'.
Men vad är kränkande behandling? Det är kränkande att aga barn, menar man. Men frågan är om det också är kränkande att läsa Bibeln tillsammans med barnen. Är det kränkande att ta med dem till väckelsemöten? Är det kränkande att förbjuda dem att se på TV?
Vad som är kränkande får ingen egentligen veta. Genom den nya lagstiftningen införs avsiktligt s.k. normlösa paragrafer, d.v.s. bestämmelserna saknar avgränsning. Vad som är kränkande bestäms genom rent godtycke. Barnen kommer i alla fall lika litet som nu att kunna föra sin egen talan. Det blir staten som istället utrustas med myndighet att föra barnens talan mot föräldrarna.I realiteten är det staten som får mera makt.
Det är statens makt det handlar om. Staten är nämligen på grund av den ekonomiska situationen intresserad av att skapa mer strömlinjeformade och rörliga samlevnadsformer.
Den ursprungliga, vidgade familjen, som inte var så omflyttbar, reducerades till den mer rörliga kärnfamiljen. Nu är också kärnfamiljen ett för trubbigt instrument för samhället att handskas med, så nu håller man på att även tömma kärnfamiljen på dess reella substans för att få större möjligheter att göra omflyttningar och bedriva lokaliseringspolitik.
Svenska arbetare har inte bara att flytta runt inom Sverige längre. Nu måste de också flytta runt i hela Europa för att få arbetstillfällen samt för att tillgodose industrins behov av arbetskraft. För att upprätthålla den ekonomiska standarden offrar man familjen och skapar nya lagar som ser ut som om de skall skydda barnen. I verkligheten har man på ett effektivt sätt tagit betéendevetarna och ekonomin till hjälp för att slå sönder det normala familjelivet. Det är en avancerad exploatering av människorna.
-
Barometern, Dagens Media , Skånskan
Aftonbladet , SvD , Dagen
Läs även andra bloggares åsikter om Maranata
Kommentarer
Skicka en kommentar