Fortsätt till huvudinnehåll

Sista posten på "Sub Umbra arkiv" (mest för formens skull)

Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför

Tid att komma ihåg Luther - och hans medarbetare

Reformationens  500 - års jubileum närmar sig 

 Det tar sig uttryck i förberedelser inom och utanför  lutherdomen världen över. I höst kommer det t.ex. att hållas en konferens i Uppsala den 8 - 10 Oktober, där det sannerligen inte fattas vare sig akademiska titlar eller lärda formuleringar.

  Kanske är lutherdomen på visst sätt trogen Luther . Iallafall på den punkten. Han höll ju strikt på att vara lärare, på sin akademiska position och doktorshatt, även om han mer kraftfullt än någon annan markerade mot katolicismens utbroderade - läs villfarande -  lärosystem, mot mässan och mot påven och hans maktanspråk. Och han predikade evangelium - det glada budskapet - icke att förglömma.

  En med Luther samtida kyrkohistoriker, Lucas Osiander, skrev om Andreas Bodenstein von Karlstadt's uppträdande under Luther's frånvaro i Wittenberg, någon gång runt 1520,  på följande vis ( jag skriver direkt av en svensk 1600-tals-översättning, litet ålderdomligt, men klargörande) : 

     "Emedan Luther fördolde sig på sitt Ödesrum, nämligen på slottet Warthburg, begynte Doktor Andreas Carolstadius then förnemste kyrkoherde i Wittenberg ett stort uppror i församlingen. 

Ty han lärde att helgonens beläten skulle förstöras och upphissade folket att de kastade dem utur kyrkorna. Han föregav ock att den romerska lagen skulle utur kristliga menigheten avskaffas och uti politiska saker efter Mose lag dömas. Så blir ock om honom berättat att han i Luthers frånvaro hafwer avlagt sine prestkläder och uti bondekläder fördt Wedh i staden Wittenberg och ville icke ytterligare kallas Doktor utan broder Andreas. Då nu Luther fick  härom av sina vänner kunskap, begav han sig till Wittenberg och gjorde om sin återfärd undskyllan hos Kurfursten i det höga Rådet äskande hans närwarelse för det bullers skull som i Wittenberg uppkommit war".

  Och Andreas Bodenstein von Karlstadt , dansken bland Luthers tidiga medarbetare, flydde undan Luther - som själv var jagad - och kurfursten, och gömde sig bland vederdöpare och andra fritänkande i Tyskland och Schweiz och annorstädes. Sådana som Luther kallade för "svärmare".

Andreas Karlstadt - en 1500 tals hippie ? -på omslaget av en nyligen utgiven bok (2011)


Kyrkans tidning , Signum, Tidningen Kulturen

Bloggat - Seglora, Bengts blogg

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kiev och Paris

  Igår skrev publikationen Unian om ett möte mellan borgmästarna i Paris och Kiev, i själva Kiev. Kiev’s borgmästare Vitalij Klytjko mötte Paris’ borgmästare Anne Hidalgo, som besökte den ukrainska huvudstaden. Kiev undertecknade tillsammans med Frankrikes huvudstad en överenskommelse om vänskap och samarbete. Klytjko skrev om detta på sin Facebook-sida . "Frihet, jämlikhet.." Jag är glad att kunna hälsa delegationens deltagare och uttrycka min tacksamhet till Paris’ borgmästare Anne Hidalgo för hennes mod att genomföra ett besök i Ukrainas huvudstad under krigstid. Kiev är tacksam till Paris’ borgmästare för all den humanitära hjälp som visats, i själva Frankrike -  ukrainare har nödgats bli invandrare där - och vi är också tacksamma för hjälp till Ukraina och vår huvudstad”, sa Vitalij Klytjko under mötet. Kiev’s borgmästare påminde om att Paris’ stadshus den 22 Mars hade enhälligt röstat för att tillställa staden Kiev status som hedersmedborgare. Genom denna utmärkelse, s

Ortodoxa teologer förkastar "den ryska världens" teologi

 Hundratals ortodoxa teologer från många länder har undertecknat ett öppet brev, där de vänder sig mot vissa nationalistiskt-religiösa föreställningar som de menar vara drivkraften bakom Rysslands krig mot Ukraina. Här ett utdrag: “ Om hela världens fred, om Guds heliga församlingars välstånd, om allas förening, beder vi dig, Herre ” (ur den ortodoxa liturgin)   Den ryska invasionen av Ukraina den 24:eFebruari 2022 utgör ett historiskt hot mot den ortodoxa, kristna traditionen. Ännu mer hotfullt för ortodoxa troende är det att det högre prästerskapet inom den Ryskortodoxa kyrkan vägrar att erkänna detta för en invasion genom att göra vaga uttalanden om nödvändigheten av fred i ljuset av “händelserna” och “de militära aktionerna” i Ukraina. Samtidigt talar de om det ursprungligt broderliga förhållandet mellan ukrainare och ryssar, vilka utgör det “heliga Rus”, och anklagar det onda “Väst” för de militära aktionerna, och råder t.o.m. de religiösa samfunden att be på sådant vis att fientl