Frustrerande hovrättsmål med hemundervisning i botten!

(Inlägget finns även publicerat i tidningen Midnattsropet )           Jag deltog under den sista av de tre förhandlingsdagar i hovrätten  som var ägnade åt målet om överflyttning av vårdnaden av Dominic Johansson på särskilt förordnad förmyndare .   

 ( Intryck från de två tidigare rättegångsdagarna 22 och 23 november har Berno Vide'n förmedlat på sin blogg, även Världen Idag har skrivit, och Dominic's verkliga föräldrar's , Christer och Annie Johansson's, juridiska ombud Ruby Harrold-Claesson, har framställt grundfakta i målet i ett upprop, som jag alltså tog fasta på. )

     Tredje rättegångsdagen igår, måndag 26 november, blev en på olika vis svår och frustrerande upplevelse,men det fanns också ljuspunkter. Här en förhållandevis kortfattad, om inte rentav ytlig redogörelse för något, som har betydligt fler sidor, och där vissa enskildheter tog på krafterna, så att jag nog har att göra en tid med att bearbeta det:

Under förmiddagen fick vi iallafall lyssna till inspelade vittnesförhör från tidigare tingsrätt, och även titta på bilder och videoklipp som Dominic's föräldrar hade tagit då de ännu hade hand om sin son.  

    Under eftermiddagen var det dags att höra slutpläderingar från respektive part – Gotlands kommun's först, och i slutet av ombudets nära en timme långa plädering formulerades något av grundbulten i hela det synsätt som han förfäktade:"Vi har den synen i Sverige att barnperspektivet ska gå före föräldramakten - vi äger inte barnen".
   - D.v.s. föräldrarna äger inte sina barn! En filosofiskt sett vacker tanke, kanske,  som enskilda föräldrar och barn kan pröva i livets olika situationer, efter gottfinnande.

Gotlands kommuns ombud i hovrätten

  Men som ett argument för tvångsomhändertagande av barn duger det knappast långt, inte mot bakgund av en lång naturlig och juridisk tradition i vårt land såväl som i världen i övrigt . Innan kommunens juridiska ombud sa detta, så gjorde han nämligen ett uttalande om fadern till Dominic:"Det finns ingen syn på någonting som gör att det går att uppnå någon form av samsyn". Detta sagda skulle kanske inte förvåna, om inte känslan efter att ha lyssnat på vad han hade att säga var, att det gällde att ganska aggressivt argumentera för maktens ideologi, mer än att försvara rätt och sanning. Var Christer Johansson helt enkelt inte med på den ideologien!?
    Och det skulle väl vara egendomligt om en pappa eller mamma höll med om att deras pojke inte var deras! Kommunens ombud målade upp det stora "brottet"i mellanhavandena med familjen Johansson, som att det skedde när pappan vid ett tillfälle för två år sedan , i strid mot reglerna,  själv hade förlängt umgängesrätten med två dygn. 

 Föräldrarnas ombud ägnade sig också just åt att redogöra för vilka internationella konventioner som Sverige har undertecknat som försvarar föräldrarätten - FN:s förklaring om de mänskliga rättigeterna, Europakonventionen och även FN:s barnkonvention, som hon ansåg vara tillämpbar på flera punkter i detta ärende. Dessutom formulerade advokaten ett utmärkt försvar för hemundervisning, som trots allt ser ut att vara den verkliga stötestenen för myndigheterna, när det gäller paret Johanssons sätt att ta hand om sitt barn, fram till den 25 juni 2009. Till skillnad från kommunens ombud var det enligt föräldrarnas advokat just den dagen det verkliga brottet skedde. Dagen för tvångsomhändertagandet.

  Christer Johansson fick också säga något i slutet av förhandlingen. Han formulerade då på klingande gotländska just det som var ett huvudintryck medan jag lyssnade på kommunens ombud: "Det verkar som om Dominic kom till först när socialtjänsten tog honom"
  Ja, det är inte särskilt svårt att förstå att pappan i sådana fall invänder.
  

Dom i målet ska meddelas den 10:e December.

Christer och Annie Johansson med sitt juridiska
ombud  - Ruby H-C  - men alltjämt utan sin son

Andra bloggar om: Dominic Johansson